Till Statsrådet och Chefen för Socialdepartementet I maj 1996 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motion 1994/95:SoU406 av Barbro Westerholm (fp). I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om hur andlig kränkning med dess hälsomässiga följder skall kunna förebyggas och åtgärdas samt hur människor som utsatts för sådan kränkning skall kunna få hjälp. Riksdagens tillkännagivande till regeringen, betänkandet 1995/96:SoU17, följde utskottets förslag som angav att utskottet sak- nade tillräckligt underlag för att ta ställning till de svåra frågor som aktualiserats i motionen. Utskottet ansåg därför att regeringen på lämp- ligt sätt bör kartlägga omfattningen av dessa problem och de motreak- tioner de skapar. Vid kartläggningen måste yttrande- och religionsfri- hetsfrågor beaktas. Vidare anfördes att i sammanhanget bör utredas dels hur problemen kan förebyggas, dels vilken hjälp och vård som bör kunna erbjudas samt bör också övervägas hur kunskaper och erfaren- heter på detta område kan spridas till alla berörda med bevarad respekt för religions- och yttrandefriheten. Vid första riksdagsbehandlingen av detta ärende i mars 1996, åter- remitterades ärendet till socialutskottet för inhämtande av ett yttrande från konstitutionsutskottet som anförde bl.a. följande: "Konstitutionsutskottet vill inledningsvis erinra om att en i all- mänhet straffbar handling inte är skyddad bara därför att den förekommer i ett religiöst sammanhang. Rent brottsliga förfaranden kan således beivras inom ramen för gällande rättsordning. Socialut- skottet har bedömt att underlag för ställningstagande till de frågor som aktualiseras i motionen bör införskaffas genom åtgärder av regeringen. Konstitutionsutskottet har inte anledning att gå in på socialutskottets bedömning i den del som handlar om att utreda förutsättningarna för att stärka sjukvårdens resurser med avsikt att åstadkomma en adekvat rehabilitering av ifrågavarande patienter. Socialutskottet har också betonat vikten av respekt för religions- och yttrandefriheten. Förslaget är, som konstitutionsut- 4 skottet ser det, inte att uppfatta som fullständiga utredningsdirektiv utan innebär ett uttalande om ett utredningsbehov, medan frågan om den närmare avgränsningen av utredningsuppdraget med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna överlämnas till regeringen, liksom frågan om i vilken form uppdraget skall bedrivas. Konstitutionsutskottet utgår från att det underlag som den av socialutskottet föreslagna utredningen skall ge avser stöd- och hjälpinsatser inom olika samhällsorgan, främst hälso- och sjukvår- den, för människor som av speciella skäl befinner sig i psykiska krissituationer samt att dessa insatser inte skall innebära åtgärder som sätter de grundläggande fri- och rättigheterna i fara. Vidare utgår konstitutionsutskottet från att det inte blir fråga om en statlig kartläggning eller informationskampanj mot vissa utpekade rörelser. Med det anförda har konstitutionsutskottet från de synpunkter utskottet har att beakta inte någon erinran mot socialutskottets förslag om ett tillkännagivande." Den av riksdagen bifallna motionen om en utredning om hälsomässiga konsekvenser av vissa nyandliga rörelsers verksamhet, var bl.a. en följd av rapporter från psykiatrer, psykologer och socialtjänstemän om brist- fällig kunskap vid bemötandet av personer i olika kristillstånd som relaterats till medlemskap i olika nyandliga rörelser. Det förekom även berättelser från tidigare medlemmar och deras anhöriga om oacceptabla förhållanden i vissa religiösa rörelser. Motionen var således inte ett hugskott utan den grundades på ett synliggjort missförhållande och en växande insikt om att samhället måste få kunskap för att kunna ge rätt vård och stöd till dem som drabbats. Några fruktansvärda, tragiska händelser i andra länder under 1990- talet med massjälvmord, mord och terrordåd har visat att det kan finnas en risk för att en religiös rörelse under särskilda omständigheter kan utvecklas så att den blir farlig för sina medlemmar och även omvärlden. Det går inte att bara avfärda hypotesen att något liknande skulle kunna inträffa i vårt land. Dessa skrämmande händelser bidrog till kravet på att samhället måste öka sin kunskap om religiösa rörelser, olika före- ställningar och erfarenheter av medlemskap. Vid tidigare riksdagsbehandling av betänkandena 1993/94:SoU7 och 1994/95:SoU2 har motionsyrkanden om behovet av utbildning av olika yrkeskategorier om destruktiva rörelser avstyrkts. I dessa betän- kanden har socialutskottet anfört att det behövs mer kunskap om ut- bredningen av det problem som motionerna tar upp. Utskottet förutsatte då att ansvariga myndigheter och berörda frivilligorganisationer arbetar vidare med dessa frågor. 5 Chefen för Socialdepartementet, statsrådet Margot Wallström, för- ordnade den 20 mars 1997 undertecknad som särskild utredare av sam- hällets stöd till människor som av särskilda skäl befinner sig i psykiska kristillstånd. Direktiven till utredningen återfinns i bilaga. Den 20 augusti 1997 förordnades följande sakkunniga till utredning- en: Sigrid Bolkéus, riksdagsledamot, Cecilia Carpelan, utredningssek- reterare, John Evertsson, undervisningsråd, Inga Gustafsson, legitime- rad psykolog, Peter Nobel, jur. dr, Gunilla Oltner, kommunal barnom- budsman i Uppsala och Thor Leif Pettersson, professor i religionsso- ciologi. Till sekreterare förordnades Sonja Wallbom, kanslichef, fr.o.m. den 15 augusti 1997 och Lars Grip, journalist, fr.o.m. den 15 juni 1997. Riksdagsdebatten och behandlingen av ärendet visar på en del av de problem som jag senare mött i arbetet med utredningen. Det första pro- blemet var direktivens ordval "nyandliga rörelser". Knappast några andliga rörelser i vårt land betraktar sig själva som nya. De menar att deras läror har funnits mycket länge även om de inte spritts under det namn som rörelsen i dag har i Sverige. Därtill kommer att även gamla etablerade rörelser förekommer i före detta medlemmars berättelser om kristillstånd som drabbat dem. Ett relativt nytt fenomen som inte nämnts i riksdagsdebatten eller i utredningens direktiv är de rörelser och kommersiella företag som inriktar sig på ledarskaps- och personlig- hetsutveckling, psykoterapi och ren försäljningsverksamhet. Dessa verksamheter har mycket gemensamt med de andliga rörelsernas meto- der som kan skapa psykiska problem för vissa medlemmar, och utred- ningens förslag omfattar till viss del även dessa rörelser. Trots att begreppet "nyandliga rörelser" inte täcker de områden utredningen be- rör har jag ändå valt att använda detta begrepp och uttrycket nya "religiösa rörelser". Andra begrepp, såsom sekt, är sämre genom den negativa värdeladdningen som tillskrivs ordet i vårt land. Vid behandling av dessa frågor i Europaparlamentet används ut- trycket sekt då man där anser att eftersom sektbegreppet inte är juri- diskt definierat så finns det ingen värdering i själva ordet. Ett mycket stort och svårt problem för utredningen har varit den rå- dande polariseringen i debatten. Detta tydliggjordes omedelbart redan i första skedet av kunskapsinsamlingen. Utrymmet för ifrågasättande är mycket litet åt båda hållen. De personer och organisationer som före- träder dem som råkat illa ut i olika "nyandliga rörelser" har liten förstå- else för att människor av fri vilja kan söka sig till och vilja stanna kvar i auktoritära religiösa rörelser. Företrädare för nyandliga rörelser och även en del företrädare för religionsvetenskapen vill ibland inte medge att religiösa rörelser faktiskt har skapat svåra psykiska problem hos ett antal människor. 6 I riksdagsdebatten använde en ledamot uttrycket "ett minerat om- råde" när frågan om utredningen diskuterades. Jag är beredd att in- stämma i det omdömet. Utredningen har ställts inför komplicerade be- dömningar och avgöranden. Direktiven och den föregående riksdags- debatten har mycket tydligt klargjort att utredningen inte får innebära en kartläggning eller informationskampanj mot vissa rörelser. I utred- ningens avsnitt om "problemets omfattning" (kap. 4.5.5) finns en upp- räkning av namn på rörelser som förekommer i patientberättelser. Detta är ingen av utredningen begärd uppgift. Uppgifterna har lämnats till utredningen av företrädare för hälso- och sjukvården. Om dessa upp- gifter raderades bort av rädsla för att detta uppfattas som ett utpekande skulle det även kunna tolkas som en överhetsinställning och sortering av vilka uppgifter som är lämpliga att presenteras. Uppräkningen av namn skall inte omedelbart tolkas som om dessa rörelser skulle vara skadligare än andra. En organisation med många medlemmar löper givetvis större risk att finnas med i statistiken över psykiska skador, än en organisation med ett fåtal medlemmar. En annan förklaring kan vara lokal, dvs. att den rörelsen har många medlemmar just på den ort där tillfrågad psykiatrisk klinik finns. Att inte nämna en enda rörelse vid namn i en utredning som har till huvuduppgift att föreslå hjälp till människor som på olika sätt råkat illa ut genom kontakter med nya religiösa rörelser, framstår som en absurd förutsättning. "Ett samhälle får de sekter det förtjänar" menar många religions- forskare. Påståendet är ett uttryck för det samspel som finns mellan det existerande samhället och dess religiösa rörelser. När samhället för- ändras över tid sker också en förändring i dess olika organisationer. Flera religionsforskare hävdar att om rörelserna inte genomgår en för- ändring i någorlunda takt med samhället i övrigt och följer den nationella lagstiftningen, så överlever de inte. Ett alternativ kan vara att rörelsen sluter sig helt och går under jorden. Sverige är numera även i religiös bemärkelse ett mångkulturellt samhälle. Men vår religionsfrihet har hittills inte inneburit att alla tros- uppfattningar i praktiken tillskrivits lika värde. Om det är samhällets strävan att vi även skall ha religionsjämlikhet så är det svårt att se hur detta kan bli möjligt utan en tydligare definition av religionsbegreppet. Många av de religiösa rörelser som finns i dag kommer även att finnas i framtiden. Andra kommer att försvinna och nya tillkommer. En del rö- relser vinner sympatier och förståelse. Andra kommer många av oss att känna sig främmande för och personligen tar vi kanske helt avstånd från dem. Oavsett vår personliga inställning kommer dessa rörelser att verka i vårt samhälle och det är därför oerhört viktigt att samhället be- främjar en dialog i stället för polarisering och därmed en risk för stig- 7 matisering av det som tycks oss främmande och märkligt. Den forsk- ning som finns, här hemma och utomlands, visar att om en rörelse upp- fattar det omgivande samhället som fientligt kan det leda till att rörel- sen isolerar sig från omvärlden. En isolering från samhället är en risk- faktor. En viktig väg att förhindra en oönskad utveckling är ökad kun- skap om olika religiösa rörelser. Det är också viktigt med en ökad kun- skap om vad religionsfriheten innebär och vad den inte innebär. Skolan måste ge alla ungdomar kunskaper om vad som skiljer ett demokratiskt handlingssätt ifrån ett odemokratiskt. Kunskaper hos var och en av oss om demokrati är den bästa garantin för att ingen mot sin vilja skall hamna i en auktoritär odemokratisk rörelse. En i sammanhanget genant omständighet är att vidskepelsen fortfarande frodas i vårt land. Samhällets ansvar måste vara att ge sina medborgare tillräcklig kun- skap och upplysning så att vi alla skall kunna göra så självständiga val som möjligt och förskonas från vidskepelsens förtryck. En förutsättning för olika religiösa rörelser att verka fritt är ett de- mokratiskt samhällsskick där religionsfriheten, yttrandefriheten, infor- mationsfriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten är garanterade och tryggade. Mot den bakgrunden är det viktigt att fortlöpande diskutera samhällets förhållningssätt till rörelser som har som mål att inskränka våra demokratiska friheter. En fråga är om/hur samhället kan agera utan att samhället självt tillgriper odemokratiska metoder. Utredningen har i sitt arbete betonat barnens situation. Med barn- perspektivet som utgångspunkt har vi därför ägnat ett särskilt kapitel till de fristående skolorna och den s.k. hemundervisningen då skolan är en mycket viktig tid i och del av barnens liv. Sakuppgifterna i detta avsnitt härrör från Skolverket. Vi har också försökt belysa barnens liv och villkor i de nya religiösa rörelserna. En samlad erfarenhet av detta arbete är att samhället inte får glömma bort ansvaret för barn som inte syns i samhället. Kommunernas socialtjänst har samma ansvar för alla barn om vårdnadshavare bryter mot vad socialtjänstlagen och föräldra- balken anger om barns vård och välbefinnande. Det är socialtjänstens ansvar att ingripa även om barnet och vårdnadshavarna lever i en reli- giös rörelse. Kommunerna har även ansvar för de barn som får sin ut- bildning i s.k. hemundervisning. Hittills finns ingen samlad kunskap om nya religiösa rörelser, med- lemmarnas livsbetingelser och eventuella konsekvenser för samhället. I utredningen har vi inhämtat uppgifter och kunskaper genom intervjuer och kontakter här hemma och utomlands. Vi har talat med forskare, tidigare rörelsemedlemmar, anhöriga till rörelsemedlemmar, företrä- dare för olika religiösa rörelser, nuvarande medlemmar, organisationer som företräder tidigare medlemmar och andra organisationer som har kommit i kontakt med problem kring medlemskap i religiösa rörelser. 8 Vidare har vi talat med myndighetsföreträdare och vårdpersonal som har erfarenhet av området. Utredningen har också inhämtat erfarenheter från flera olika länder. Utredningen har genomfört tre hearingar och har deltagit i konferen- ser som anordnats av Finyar, INFORM i England och AFF i USA. Undersökning och rapport kring krisstöd har journalisten Margareta Creutzer och konsulten Ingemar Oderstedt svarat för. Owe Wikström professor i religionspsykologi och psykoterapeut, har skrivit bak- grundsteckningen till nya religiösa rörelser (kap. 2). Margareta Skog vid Svenska kyrkans forskningsavdelning har sammanställt förteck- ningen över kyrkor, samfund och rörelser (kap. 2.6). Avsnittet om reli- gionsfriheten och dess gränser ­ ett juridiskt perspektiv (kap. 7), är för- fattat av jur. dr. Peter Nobel och avsnittet om barn som växer upp i nyandliga rörelser (kap. 5) av psykoterapeuten Inga Gustafsson. Härmed överlämnas betänkandet I God Tro ­ samhället och nyand- ligheten. Mitt utredningsuppdrag är därmed slutfört. Stockholm i september 1998 Margó Ingvardsson /Sonja Wallbom Lars Grip SOU 1998:113 9 Innehåll 1 Sammanfattning: Utredningens överväganden och förslag .......17 1.1 Uppdraget ..........................................................................17 1.2 Några utgångspunkter .......................................................17 1.3 Ett internationellt perspektiv .............................................19 1.4 Forskningsläget .................................................................20 1.5 Stödbehov..........................................................................21 1.6 Kunskapscentrum för Livsåskådnings- och Trosfrågor ....22 1.7 Ansvar för barn och unga ..................................................24 1.8 Lagstiftningsfrågor ............................................................26 1.9 Konsekvenser av utredningsarbetet...................................27 1.9.1 Regionalpolitiska aspekter ................................................27 1.9.2 Jämställdhetsfrågor ...........................................................27 1.9.3 Brottslighet och brottsförebyggande arbete ......................27 1.9.4 Finansiering av utredningens förslag ................................28 2 Nyandliga religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning ................29 2.1 Sammanfattning ................................................................29 2.2 Från trygg entydighet till hotande mångfald .....................30 2.2.1 Religionens funktioner ......................................................32 2.2.2 Om andlighetens legitimeringskris....................................33 2.2.3 Flykten från friheten ­ åt två håll......................................35 2.3 Nya religiösa rörelser ­ några huvuddrag .........................37 2.3.1 Några nya religiösa rörelser ..............................................39 2.3.2 Den auktoritära religiösa gruppen .....................................42 2.3.3 Hjärntvätt och avprogrammering ......................................46 2.4 Nya religiösa rörelser och psykiska störningar .................49 2.5 Forskning och omfattning .................................................51 2.6 Kyrkor, samfund och rörelser i Sverige 1998 ...................52 2.7 Verksamhetsbidragets fördelning på samfund och lokala församlingar 1997...................................................65 10 Innehåll SOU 1998:113 3 Internationella erfarenheter ..........................................................69 3.1 Sammanfattning och slutsatser..........................................69 3.2 EU och de nya religionerna...............................................76 3.3 Offentliga utredningar i Europa ........................................78 3.3.1 Den belgiska utredningen..................................................79 3.3.2 Expertrapporten från Genève ............................................82 3.3.3 Den franska utredningen ...................................................84 3.3.4 Kritiken mot de statliga utredningarna i Frankrike och Belgien och Genève-rapporten ...................................86 3.3.5 Den italienska polisrapporten............................................88 3.3.6 Den tyska utredningen.......................................................90 3.4 Hjälp, stöd och information i några länder .......................97 3.4.1 Senatsförvaltningen för skola, ungdom och sport i Berlin.................................................................................98 3.4.2 Centralt departementsarbete i Österrike............................99 3.4.3 INFORM i London..........................................................101 3.5 Motrörelsen ­ etablerade kyrkor, anhöriga och avhoppare ........................................................................103 3.5.1 AFF i USA ......................................................................104 3.5.2 ICCC ­ The Interfaith Coalition of Concern About Cults, New York..............................................................109 3.5.3 Wellspring Retreat and Resource Center. Albany, Ohio 111 3.5.4 ADFI i Frankrike.............................................................113 3.5.5 CCMM i Frankrike..........................................................114 3.5.6 Annorlunda situation i Tyskland .....................................115 3.5.7 INFOSECTA i Zürich .....................................................118 3.6 Till försvar för religionsfriheten .....................................119 3.6.1 CESNUR i Frankrike ......................................................120 3.6.2 CESNUR i Italien............................................................122 3.6.3 Nätverket RENNER i Danmark ......................................124 3.7 Lagstiftningen kring samfund i några länder ..................125 3.7.1 Danmark ..........................................................................125 3.7.2 Frankrike .........................................................................128 3.7.3 USA.................................................................................129 3.7.4 Tyskland ..........................................................................130 3.7.5 Österrike ..........................................................................130 3.7.6 Italien...............................................................................130 SOU 1998:113 Innehåll 11 4 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser ­ problembild, stödbehov och resursinventering ......................133 4.1 Sammanfattning och förslag............................................133 4.1.1 Problemets omfattning ....................................................134 4.1.2 Problembild .....................................................................135 4.1.3 Behov av samhälleliga insatser och resurser...................136 4.1.4 Kunskaps- och kompetensutveckling..............................136 4.2 Förslag: Indirekt krisstöd via stiftelse .............................137 4.2.1 Inte bara psykologiska behov ..........................................137 4.2.2 Kunskapsbehovet stort ....................................................138 4.2.3 Dialog ..............................................................................139 4.2.4 Organisation ....................................................................140 4.2.5 Mål ..................................................................................142 4.2.6 Uppgifter .........................................................................144 4.2.7 Kostnad ...........................................................................147 4.2.8 EU-perspektiv på förslaget..............................................147 4.3 Krisstöd ­ för vem? Uppkomst och verkningar ..............147 4.3.1 Gemensamma drag hos de aktuella samfunden ..............148 4.3.2 Problembild .....................................................................149 4.3.3 Kommersiella företag......................................................160 4.3.4 Ett problem inom vård och omsorg.................................162 4.4 Undersökning inom kyrkor och föreningar angående omfattning och behov för personer som lämnat nyand- liga rörelser .....................................................................162 4.4.1 Metod ..............................................................................162 4.4.2 Existerande former av stöd från kyrkor och föreningar ..164 4.4.3 Behov av ytterligare stödåtgärder. Förslag från före- trädare för kyrkor och föreningar ....................................169 4.5 Undersökning inom psykiatri och socialtjänst angående omfattning och behov för personer som lämnat nyand- liga rörelser .....................................................................173 4.5.1 Utgångspunkter ...............................................................175 4.5.2 Metoder och svarsfrekvens .............................................176 4.5.3 Hälso- och sjukvård/psykiatrin. Resultat av undersök- sökningarna .....................................................................179 4.5.4 Socialtjänst. Resultat .......................................................182 4.5.5 Gemensamma resultat från de båda undersökningarna...183 4.5.6 Jämförelse mellan enkät- och intervjuundersökningen...187 4.5.7 Önskvärda resurser ­ intervjupersonernas och enkät- besvararnas uppfattning ..................................................187 12 Innehåll SOU 1998:113 4.5.8 Särskilt problem i offentlig verksamhet med personal som är medlemmar i nyandlig rörelse .............................188 4.6 Krisstöd i offentlig och enskild sektor ............................189 4.6.1 Avhoppare från nyreligiös rörelse och krisstöd ..............189 4.6.2 Organisatoriska lösningar................................................190 4.6.3 Undersökta krisstödsresurser ..........................................192 4.6.4 Analys av krisstödsmodellerna .......................................203 4.6.5 Organisation för förbättrat krisstöd.................................206 4.7 Hearingar och konferenser ..............................................206 4.7.1 Framväxten av nya religiösa rörelser ..............................209 4.7.2 Politik och religionsfrihet................................................209 4.7.3 Juridiska aspekter ............................................................210 4.7.4 Vem går med? .................................................................210 4.7.5 Barns situation.................................................................211 4.7.6 Skolans roll......................................................................211 4.7.7 Krisbearbetning ...............................................................212 4.7.8 Åtgärder...........................................................................213 4.8 Forskarkonferens anordnad av FINYAR ........................214 5 Barn som växer upp i nyandliga rörelser...................................215 5.1 Sammanfattning och förslag............................................216 5.1.1 Forskningsläget ...............................................................218 5.1.2 Vad är det i barnens situation som främst oroar omvärlden? ......................................................................220 5.2 Barns behov och barnets bästa ........................................222 5.2.1 Behov ..............................................................................222 5.2.2 Barnets bästa ...................................................................223 5.3 Föräldrauppgiften och barnets psykiska hälsa ................223 5.4 Ett kulturmötesperspektiv ...............................................226 5.4.1 Vad är (kultur(?...............................................................226 5.4.2 Vad händer vid kulturmöten?..........................................226 5.4.3 Barnuppfostran/socialisation ur ett samhälleligt/kultu rellt perspektiv.................................................................228 5.4.4 Mötet mellan majoritetssamhälle och minoritetsgrupper ur minoriteternas perspektiv............................................229 5.4.5 En kommentar till kulturmötesperspektivet som delförklaringsmodell .......................................................230 5.5 Några övergripande uppväxtbetingelser för barn inom de nyandliga rörelserna ...................................................231 5.5.1 Auktoritär uppfostran ......................................................233 5.5.2 (Föräldrarna är mycket borta från sina barn. De bryr sig inte särskilt mycket om barnen( ......................................237 SOU 1998:113 Innehåll 13 5.5.3 Att bo och uppfostras i kollektiv .....................................239 5.5.4 (Uppfostran i de nyandliga rörelserna är sträng, kärv och kylig(.........................................................................240 5.5.5 Hur mycket styrs föräldrarna i sina relationer till barnen av de officiella uppfostringsideologierna inom de nyandliga rörelserna? ......................................................242 5.5.6 Att påverka barn. (Gäller religionsfrihet även för barn? (........................................................................245 5.6 Förhållningssätt som kan vara till hinder för barns utveckling och innebära risk för att barn far illa .............248 5.6.1 Att framställa omvärlden som underlägsen och föraktlig respektive som ond och farlig ..........................249 5.6.2 Att disciplinera barn med aga, straffhot och skuldbeläggning ..............................................................251 5.6.3 Att utsätta barn för förödmjukande tillrättavisningar och kanske dessutom i föräldrarnas passiva åsyn ..................252 5.6.4 Att låta barn vara åsyna vittne till att deras föräldrar kränks ..............................................................................253 5.6.5 Att vid en förälders utträde ur rörelsen svartmåla denna förälder inför barnet och kanske dessutom hindra barnet från umgänge...................................................................253 5.6.6 Att tvinga sig på och försöka utröna barnets tankar och därmed överträda gränsen till barnets (inre värld( ..........254 5.6.7 Att framställa sjukdom, svaghet och olyckor som åtminstone delvis en följd av bristande tro, orätta tankar eller andra personliga tillkortakommanden..........256 5.7 Att utreda och bedöma om ett barn inom de nyandliga rörelserna far illa: en svår uppgift för socialtjänsten ......257 5.8 Att i förskola och skola möta, bemöta och stödja barn som växer upp i nyandliga rörelser .................................260 5.8.1 Förskolans/skolans uppgift..............................................262 5.8.2 Några för barnen viktiga behov i förhållande till förskolan/skolan ..............................................................262 5.8.3 Att (addera( och inte (dra ifrån( ......................................263 5.8.4 Att vara annorlunda.........................................................264 5.8.5 Att (tycka synd om( barnen.............................................266 5.8.6 Att underlätta för barn att (få vara med( .........................267 5.8.7 Att skilja på det annorlunda och det oacceptabla............268 5.8.8 Vilka kunskaper kan vara till hjälp för personalen? .......268 14 Innehåll SOU 1998:113 6 Fristående skolor på religionens grund ......................................273 6.1 Sammanfattning och förslag............................................273 6.2 Översyn av situationen ­ inledning.................................277 6.3 Fristående skolor .............................................................278 6.3.1 Vad är en fristående skola? .............................................278 6.4 Godkännande av fristående skolor som motsvarar grundskolan .....................................................................280 6.4.1 Övriga krav för ett godkännande.....................................282 6.5 Läroplanen (Lpo 94) .......................................................282 6.6 Fristående skolor som motsvarar grundskolan................283 6.7 Geografisk spridning .......................................................284 6.8 Konfessionella skolor......................................................285 6.8.1 Vad kännetecknar en skola med konfessionell inriktning? .......................................................................285 6.9 Tillsyn .............................................................................287 6.9.1 Tillsyn av de fristående skolor som motsvarar grundskolan .....................................................................287 6.9.2 Allmänna förutsättningar för verksamheten som skall uppfyllas ..........................................................................288 6.9.3 Kraven på att utbildningen väsentligen skall motsvara grundskolans ...................................................................289 6.9.4 Intagningsregler och urvalsgrunder.................................291 6.10 Skolans mål .....................................................................292 6.11 Beredskap för elever med särskilt stöd ...........................292 6.12 Modersmålsundervisning ................................................293 6.13 Skolhälsovård ..................................................................293 6.14 Skolans samarbete med hemmen och kontakt med samhället .........................................................................294 6.15 Allsidighet och saklighet.................................................295 6.16 Återkallande ....................................................................296 6.17 Avslag..............................................................................296 6.17.1 Skäl till avslag .................................................................297 6.18 Slutsatser .........................................................................298 6.19 Skolpliktens fullgörande på annat sätt ............................299 6.19.1 Medgivande.....................................................................299 6.19.2 När kan denna lagparagraf tillämpas?.............................299 6.19.3 Vad innebär kravet på ett fullgott alternativ? .................300 6.19.4 Kontroll av skolpliktens fullgörande på annat sätt .........301 6.19.5 Domstolsbeslut mellan åren 1993 och 1997 i Kammarrätt och Regerinsgrätt .....................................301 SOU 1998:113 Innehåll 15 6.19.6 I vilka fall har Regerinsgrätten gett sitt bifall till den klagande och medgett rätt att bedriva hemunder visning? ...........................................................................302 6.19.7 Slutsatser rörande skolpliktens fullgörande på annat sätt .........................................................................303 7 Religionsfriheten och dess gränser ­ ett juridiskt perspektiv ..305 7.1 Sammanfattning och förslag............................................305 7.2 Frihet, tvång och skydd ...................................................308 7.3 Religionsfrihet.................................................................310 7.3.1 Religionsfrihet i internationell rätt ..................................310 7.3.2 Religionsfriheten i svensk rätt.........................................311 7.3.3 Innebörd ..........................................................................315 7.3.4 Begränsningar .................................................................316 7.3.5 Slutsats och diskussion....................................................316 7.4 Integritet och påverkan....................................................318 7.4.1 Personlig integritet ..........................................................318 7.4.2 Otillbörlig påverkan ........................................................318 7.4.3 Praktiska fall och straffrättens normer ............................322 7.4.4 Om bedrägeri och kvacksalveri.......................................324 7.4.5 Om testamentets ogiltighet..............................................326 7.5 Familjerätt .......................................................................327 7.5.1 Familjerättens kulturbundenhet.......................................327 7.5.2 Makar, föräldrar och barn ...............................................328 7.5.3 Myndighetsåldrar, förvaltarskap och förordnande av god man ...........................................................................331 7.5.4 Egendomsförhållanden....................................................334 7.6 Barns rätt .........................................................................334 7.6.1 Barnkonventionen ...........................................................334 7.6.2 Sociallagstiftning och skydd för barn och unga ..............336 7.6.3 Skola och fristående skola...............................................337 7.7 Marknadsföring och konkurrens .....................................339 7.7.1 Konsumentskydd.............................................................339 7.7.2 Vilseledande reklam och annan otillbörlig marknadsföring................................................................342 7.7.3 Konkurrenslagstiftning....................................................343 7.8 Arbete, näring och skatt ..................................................343 7.8.1 Anställdas rätt och skydd ................................................343 7.8.2 Troende anhängare i offentlig tjänst ...............................345 7.8.3 Näringsverksamhet och företagande ...............................348 7.8.4 Skatter och avgifter .........................................................348 7.9 Avtals ogiltighet, gåvor och skadestånd..........................349 16 Innehåll SOU 1998:113 7.9.1 När är avtal ogiltiga? .......................................................350 7.9.2 Om ogiltiga gåvor............................................................353 7.9.3 Om skadestånd och andra icke straffrättsliga sanktioner ........................................................................354 7.10 Sammanfattande slutsatser ..............................................356 7.10.1 Tillgodosedda skyddsbehov ............................................356 7.10.2 Möjligen tillgodosedda skyddsbehov..............................357 7.10.3 Bristande skydd ...............................................................357 7.10.4 Förslag.............................................................................358 8 Litteraturlistor ..............................................................................359 8.1 Allmän litteratur om nya religiösa rörelser .....................359 8.2 Litteraturlista till kapitel 2.2 (Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning( .................................................362 8.2.1 Refererad litteratur till kapitel 2.6 (Kyrkor, samfund och rörelser i Sverige 1998( ............................................374 8.3 Litteraturförteckning till kapitel 3 (Internationella erfarenheter( ....................................................................375 8.4 Litteraturförteckning till kapitel 4 (Krisstöd för perso- ner som lämnat nyhandliga rörelser(...............................375 8.5 Litteraturreferenser till kapitel 5 (Barn som växer upp i nyandliga rörelser( ..........................................................375 8.6 Litteraturförteckning till kapitel 6 (Friskolor på religionens grund( ...........................................................377 8.7 Förkortningar och källhänvisningar till kapitel 7 (Religionsfriheten och dess gränser ­ ett juridiskt perspektiv(.......................................................................377 Bilaga: Kommittédirektiv .....................................................................379 SOU 1998:113 Sammanfattning 17 1 Sammanfattning Utredningens överväganden och förslag Utredningen har haft som ett av sina uppdrag att bedöma i vad mån människor som lämnar nyandliga rörelser har behov av samhällets stöd. För att en sådan bedömning skall vara möjlig har en stor del av utred- ningsarbetet kommit att bestå i att försöka förstå fenomenet som helhet; i vad mån berörs samhället i övrigt av de nya religiösa rörelsernas akti- vitet, vilken omfattning har de nya trosföreställningarna, vilka even- tuella problem skapar de och för vilka? Erfarenheter från vårdgivare, organisationer, enskilda, forskare och företrädare för olika religiösa rörelser har tillfört utredningen kunskap. Internationella kontakter har varit betydelsefulla som jämförelseobjekt. Eftersom området är starkt polariserat har det varit svårt att balan- sera de uppgifter som kommit till utredningen och försöka förstå par- ternas starka känslor, för att därigenom kunna sätta in dem i ett per- spektiv där olika intressen kan sammanjämkas. 1.1 Uppdraget Utredningens uppdrag, som det uttrycks i direktiven, var att undersöka i vad mån människor hamnar i psykiska kristillstånd i samband med ut- träde ur nyandliga rörelser samt vilken hjälp de i sådana fall behöver. Vidare skulle särskild uppmärksamhet ägnas åt barnens situation i rörelserna, forskningsläget skulle inventeras liksom internationella er- farenheter i ett antal angivna länder. Slutligen skulle frågor om preven- tion beaktas. 1.2 Några utgångspunkter I ett demokratiskt samhällsskick där religionsfriheten, yttrandefriheten, informationsfriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten är garante- rade och tryggade är det inte samhällets uppgift att ifrågasätta och vär- dera olika trosformer. Det är däremot viktigt att fortlöpande diskutera 18 Sammanfattning SOU 1998:113 samhällets förhållningssätt till rörelser som har som mål att inom den egna rörelsen inskränka de demokratiska friheterna. En fråga är på vil- ket sätt samhället kan agera utan att samhället självt tillgriper odemo- kratiska metoder. Det finns internationella erfarenheter av grov brottslighet som skett i namn av en nyandlig rörelse, t.ex. giftspridning i Tokyos tunnelbana. Massjälvmord, som förekommit i flera länder, har i några fall inte skett genom att enskilda människor fattat beslut om att ta sina egna liv utan genom att någon annan bragt dem om livet. I Sverige har inget jämför- ligt skett. Givetvis spelar dessa erfarenheter roll, för allmänheten, poli- tiker och media, och finns med som en mörk botten och ett orosmo- ment, när frågor om nyandliga rörelser diskuteras. Historiskt har många nya religiösa rörelser kommit i konflikt med majoritetssamhället. Vad som vid en given tidpunkt kan förefalla udda och avvikande, kan i ett senare skede vara accepterat och okontrover- siellt. Samspelet mellan samhället och rörelsen över tid förefaller att slipa av kanterna från båda håll och en dialog med ömsesidig respekt kan etableras. Grupper som inte följer denna utveckling, utan fortsätter ett isolerat liv, överlever knappast någon längre tid. Å ena sidan kan man därför mena att rörelser borde lämnas därhän med sin interna utveckling mot etablering eller nedläggning. Å andra sidan går det inte att bortse ifrån att det under resans gång kan finnas företeelser som är oacceptabla ur samhällets synpunkt. Vuxna männi- skor har all rätt att tro vad de vill och uttrycka sin tro på det sätt de öns- kar. Detta dock under förutsättning att det inte sker på andras bekostnad eller tar sig sådana former att den enskildes fri- och rättigheter kränks. Det är inte acceptabelt om människor utsätts för påtryckningar och manipulationer som går över gränsen för den egna viljan. Utredningen har inte haft som sin uppgift att kartlägga eller peka ut enskilda rörelser eller personer. Däremot har vissa företeelser och me- toder inom olika rörelser varit angelägna att belysa för att förstå upp- komsten av krisreaktioner eller andra problem som människor kan få i samband med medlemskap i rörelser och samfund. SOU 1998:113 Sammanfattning 19 1.3 Ett internationellt perspektiv I flera europeiska länder har statliga utredningar om nyandliga rörelser presenterats under de senaste åren. Deras huvudsakliga innehåll pre- senteras i kap. 3. Den svenska utredningens huvudsakliga slutsatser av ett flertal besök hos organisationer i andra länder, som verkar inom om- rådet nya religiösa rörelser, är att inte bidra till ökade motsättningar mellan rörelserna och samhället i övrigt. Tvärtom, bör samhället med- verka till att en dialog kommer till stånd mellan alla berörda parter inom området. Dialogen behövs av flera skäl: Polariteten i diskussionen är stor; antingen anses man vara för eller emot. Olika läger i debatten misstänkliggör varandra. Vidare har en del länder, något tillspetsat, förklarat krig mot de nya religiösa rörelserna, något som snarast leder till en ökad isolering och därmed risk för en destruktiv utveckling. Olika länder har agerat på olika sätt. I Frankrike och Belgien har statliga utredningar gjort en tydlig markering gentemot de nya religiösa rörelserna, vars aktiviteter anses utgöra en potentiell fara mot såväl staten som individen. Även Genèves kanton i Schweiz har gjort en ut- redning kring fenomenet som starkt påminner om de belgiska och franska utredningarna. De förhållningssätt som dessa tre utredningar förespråkar kan karakteriseras som "hårda tag" mot de nya religiösa rörelserna. Något av ett motsatt förhållningssätt förespråkas i Italien och Danmark och i någon mån England, där man inte ser någon större fara varken för individen eller för samhället i den nya flora av trosupp- fattningar som brett ut sig. Några statliga utredningar har inte aktualise- rats i dessa länder. Däremot har tyska förbundsdagen nyligen lagt fram en omfattande utredning om såväl rörelserna som de s.k. psyk-grup- perna, som återfinns inom New Age-vågen och som arbetar med terapeutiska tekniker av olika slag. I Tyskland förespråkas en varsam vaksamhet gentemot rörelserna och flera olika förslag till skärpningar av lagar läggs fram, inte minst på det konsumenträttsliga området, där man vill skydda individer från dem man anser vara mindre nogräknade kvasipsykologer och naturläkare. Scientologirörelsen anses inte vara någon religion i Tyskland där man nu tillämpar en särskild observation av just scientologernas organisation. I USA har det liberala religions- klimatet givit upphov till en mängd rörelser, vars verksamheter myn- digheterna inte vill lägga sig i. Den s.k. antikultrörelsen i USA har utvecklat en forskningsinriktad profil, till skillnad från kollegorna i Europa. Deras röst i diskussionen är dock relativt svag, till skillnad från motsvarigheten i Frankrike. Här har staten i stort sett gjort gemensam sak med antikultröelsen, bl.a. genom inrättandet av ett fast utskott med uppgift att vaka över sekterna ­ den vedertagna termen i Frankrike. I 20 Sammanfattning SOU 1998:113 Österrike har staten givit ut ett informationsmaterial, där man varnar för just sekter ­ ett begrepp som även används där. Europaparlamentet har vid flera tillfällen tagit upp de nya religiösa rörelserna. I en resolution från februari 1996 avfärdas tanken på att göra en lisa över alla s.k. sekter, samtidigt som man anser att de nuvarande lagarna inte tillämpas tillräckligt för att bekämpa brott som begås inom nya religiösa rörelser. Några nya lagar behövs inte, menar man, utan man prioriterar skyddet av individen och individen som konsument på den andliga marknaden. Den svenska utredningens strategi ­ att skapa dialog för ömsesidig förståelse ­ får inte betyda att samhället visar flathet, med hänvisning till att tveksamma eller olagliga handlingar begåtts i religionsfrihetens namn. Den enda rimliga samhälleliga utgångspunkten för ett agerande, som varken kränker religionsfriheten eller skyddet för individen, är kunskap om de verkliga förhållandena, om de verkliga proportionerna och om de involverade föreställningsvärldarna. Våra slutsatser bl.a. av de internationella erfarenheterna, leder fram till det innehåll som skis- seras för KULT, Kunskapscentrum för livsåskådnings- och trosfrågor (se kap. 1.5). 1.4 Forskningsläget Det råder brist på sammanhållen forskning och kunskap inom området nyandliga rörelser. Vid utredningens hearingar och vid de konferenser som utredningen närvarit vid, är ett ständigt återkommande tema just bristen på systematisk kunskap, inte minst när det gäller barnens situa- tion. Religionsforskarna själva understryker detta besvärande faktum. Forskningen karaktäriseras som knapphändig och splittrad. Uttrycket "spridda skurar" har använts för att beskriva situationen både när det gäller volym och teoretiskt innehåll. Någon systematisk granskning av området förekommer inte. Det är bara enskilda studier, ofta detalj- granskningar, som då och då presenteras. Ett övergripande forsknings- mässigt grepp efterlyses från flera håll. Eftersom den allmänna debatten om religioner och trosuppfattningar ofta grundar sig på felaktigheter, föreställningar och rykten, framträder behovet av en kritisk akademisk forskning som desto större. Nya reli- giösa rörelser och det omgivande samhället reagerar på varandra på olika sätt utifrån den information som finns. En saklig kunskap grundad på kritisk forskning skulle göra situationen lättare att handskas med för alla inbegripna. Såväl religionsfriheten som samhällets ansvar att hjälpa människor och att stävja avarter inom religionens område, skulle gagnas av satsning på en utökad forskning. SOU 1998:113 Sammanfattning 21 Utredningen föreslår en sådan satsning med särskild betoning på barnens situation inom nyandliga rörelser. Forskningsmedlen bör för- läggas till det föreslagna Kunskapscentret för livsåskådnings- och trosfrågor.(Se kap. 1.5) 1.5 Stödbehov Utredningen har genomfört två större undersökningar. Den ena inom offentlig sektor ­ landsting och socialtjänst ­ och den andra inom orga- nisationer och kyrkor, för att kartlägga i vad mån och av vilka anled- ningar människor söker sig till dessa för att få stöd i samband med ut- träde ur en nyandlig rörelse. Avsikten har varit att få en uppfattning om problemets storlek, vilka behov den som söker hjälp har samt vad olika personalkategorier har uppfattat som önskvärda kunskaper för att kunna bistå enskilda personer i den uppkomna krisen. En tredje undersökning har inventerat befintliga krismottagningar i landet med avsikt att utröna om kompetens finns för att hjälpa utträdare från nyandliga rörelser och, om så inte är fallet, undersöka vilken kun- skap som saknas samt få synpunkter på metod- och organisationsfrågor för att bygga upp ett krisstöd för denna kategori. Den stora majoriteten av medlemmar inom de nyandliga rörelserna har positiva erfarenheter av sitt medlemskap. De har anslutit sig till en idé eller lära som svarar emot personens behov. För de flesta är med- lemskapet begränsat i tid. Efter två år har merparten lämnat rörelsen. Detta sker i allmänhet helt odramatiskt, och utträdarna anser sig ha be- rikats av en erfarenhet som i huvudsak är av godo. Att ange en siffra för att bedöma antalet berörda personer i nya reli- giösa rörelser är vanskligt. Utifrån den sammanställning utredningen har gjort, som inkluderar alla religiösa samfund i Sverige kan, om grän- sen för "nyandlig rörelse" dras vid dem som etablerat sig i Sverige un- der de senaste decennierna, antalet medlemmar i hela landet uppskattas till mellan 50-60 000. I denna skattning ingår inte gränsande gruppe- ringar inom New Age-rörelsen, s.k. psyk-grupper och kommersiella företag som tillämpar metoder och organisationsformer som påminner om dem som finns inom vissa nyandliga rörelser. Om dessa senare grupperingar inkluderades skulle siffran bli flera gånger större. Uppemot 100 människor söker årligen hjälp för problem som upp- kommit i samband med medlemskap och utträde ur en nyandlig rörelse. Det finns anledning att tro att fler skulle söka hjälp, om kunskapen om de speciella problemen i detta sammanhang var kända av vårdgivare och organisationer, bl.a. skulle man lättare kunna upptäcka att det bakom "oro" eller "sömnlöshet" kan dölja sig problem som emanerar ur 22 Sammanfattning SOU 1998:113 ett medlemskap i en nyandlig rörelse. En oförståelse för bakomliggande orsaker och för problemets natur avhåller troligen människor från att formulera problemets uppkomst. Människor avstår från att söka hjälp också av andra skäl. För många har skamkänslorna över att vara "lurad" en återhållande effekt, för andra kan oviljan att ge sig till känna ha andra orsaker. Mörkertalen i sammanhanget kan antas vara stora, och många fler skulle förmodligen behöva någon form av stödåtgärd när de lämnar en nyandlig rörelse. Ibland är anhöriga till personer som finns i, eller har lämnat nyand- liga rörelser de som mest behöver hjälp. De behöver hjälp att förstå och acceptera att en nära släkting eller vän har valt ett annat sätt att leva och kanske finna ett annat förhållningssätt till den vrede eller besvikelse som kan uppstå. Det kan vara viktigt att hela familjer får stöd när en person lämnar en rörelse för att nätverket skall kunna bistå i processen. Ibland är det hela familjer som behöver hjälp under utträdarfasen. Problemen är inte enbart psykiatriska, utan också andliga, sociala, medicinska, ekonomiska och juridiska. För vissa kan en ny socialise- ringsprocess krävas, t.ex. om de helt levt inom rörelsen och inte haft yrkesverksamhet utanför den. Relativt få fall årligen kan vara nog så resurskrävande, eftersom det ibland rör sig om stödbehov för hela familjer och omfattar hela livssituationen. Utredningen föreslår inte att specialresurser för rehabilitering av ut- trädare inrättas. Därtill är antalet fall för få och problembilden allt för mångfacetterad: Varje person kan förväntas behöva hjälp från flera olika vårdgivare eller stödpersoner. Det finns ett omfattande kunskaps- behov inom många personalkategorier inom bl.a. psykiatrin, social- tjänsten och skolhälsovården för att regionalt kunna bistå människor som söker hjälp. Utredningen föreslår att kompetenshöjningen inom området skall åligga det föreslagna Kunskapscentret för Livsåskådnings- och Tros- frågor. 1.6 Kunskapscentrum för Livsåskådnings- och Trosfrågor På många ställen i landet finns välutvecklade specialiserade krismot- tagningar. Enligt utredningens bedömningar finns det, som nämnts, inget underlag för utvecklandet av en särskilt krisstödsenhet för männi- skor som lämnar nyandlig rörelser. Däremot finns det ett stort behov av SOU 1998:113 Sammanfattning 23 kunskap om andliga frågor och om fenomenets komplexitet, för dem som möter människor i kris i samband med medlemskap i en nyandlig rörelse. Det handlar om social tillhörighet, om trosföreställningar, om auktoritet, underordning och mycket annat. Den allmänna debatten om de nya religiösa rörelserna domineras av missuppfattningar, överdrifter, och ibland av ren desinformation från olika parter. Kontakter med forskare, vårdarbetare, medlemmar och andra visar entydigt på behovet av en ökad dialog mellan samhället och de nya religiösa rörelserna och på behovet av en seriös kunskap om det nya religiösa landskapet. Behovet av en ökad kunskap bland människor som möter avhoppare och andra med problem som är förknippade med att man slutat eller blivit utesluten, eller för den delen anhörigs medlemskap i en nyandlig rörelse, är inte bara av psykologisk natur. För att kunna handskas med dessa mänskliga kriser, räcker det inte med ett individuellt perspektiv. Här krävs också social, juridisk och teologisk kunskap. Därför föreslår utredningen inrättandet av en stiftelse med arbetsnamnet KULT ­ Kunskapcentrum för Livsåskådnings- och Tros- frågor. Förutom att fungera som ett kunskapscentrum blir en av denna stiftelses huvuduppgifter att bygga broar mellan rörelser och samhället, mellan minoriteterna och majoriteten. Stiftelsens mål blir att skapa dialog, minska polarisering, öka kunskap och förebygga kriser, såväl på individ- som på samhällsnivå. Vidare föreslås stiftelsen initiera och stimulera forskning genom förvaltandet av särskilda medel för detta. Dialogskapandet motiveras av det välgrundade antagandet att rörel- ser som blivit farliga för medlemmarnas liv och hälsa eller för samhäl- let i övrigt, har utvecklats i isolering sedan samhället vänt dem ryggen. En del rörelser som inte har kontakt med samhället i övrigt kan ut- veckla destruktiva drag. Alltså är dialogen ett viktigt medel för att und- vika en destruktiv utveckling. Religionsfriheten kan vidare bara gagnas av att den samlade kunskapen i samhället om religiösa rörelser ökar. Att informera allmänheten, att ordna konferenser blir några inslag i stiftelsens verksamhet, liksom att utbilda personal som i sitt arbete kan tänkas möta människor som hamnat i kris i samband med medlemskap i en rörelse. Vidare kan stiftelsen organisera medlingar i konfliktsituatio- ner mellan individer och rörelser. I det nätverk som stiftelsen föreslås bygga upp, skall alla intressen inom området vara representerade, t.ex. rörelserna själva, de kritiska frivilligorganisationerna, forskare, Rädda Barnen och andra frivilligorganisationer m.fl. I nätverket bör även in- ternationella kontakter ingå. Brist på verklig kunskap och brist på forskning, inte minst inom om- rådet barn och nyandliga rörelser, har artikulerats i nästan varje möte 24 Sammanfattning SOU 1998:113 mellan utredningen och involverade personer eller organisationer. Mot bakgrund av den ystra ryktesspridningen och av dåligt grundade före- ställningar om förhållandena i rörelserna, som sprids i medier och andra sammanhang, föreslår utredningen att stiftelsen med arbetsnam- net KULT, skall initiera och följa forskning inom området samt att stif- telsen erhåller medel, avsedda för forskningsprojekt inom området nya religiösa rörelser i vid bemärkelse. 1.7 Ansvar för barn och unga Särskild vikt har lagts vid att försöka beskriva barnens situation i mer eller mindre slutna rörelser. Ett hinder i denna del är att det saknas kun- skap och forskning på området. Detta gäller såväl kvalitativt som kvan- titativt, nationellt som internationellt. Mot den bakgrunden föreslår utredningen såväl kort- som långsik- tiga forskningsinsatser om barns situation i slutna samfund. Föräldrars rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro och övertygelse är oomtvistlig. Denna rätt måste dock balanseras mot vet- skapen om att det finns barn som far illa i nyandliga rörelser. Utred- ningen har både genom egna undersökningar och genom litteratur fått kunskap om förekomsten av såväl psykiska som fysiska övergrepp mot barn i ett antal fall. Utredningen menar att det är angeläget att barn som lever i slutna grupper skall ha samma form av stöd, skydd och rättigheter som andra barn. Samtidigt är det viktigt att barn som växer upp i rörelserna inte stigmatiseras. Omvärlden måste betrakta deras tillhörighet i olika sam- fund med respekt och kunskap. Paralleller kan dras till andra minori- tetsgrupper, där ett integrationsperspektiv kan tillämpas också på dessa barn. Detta skulle kunna innebära att barn som växer upp inom olika samfund inte skulle försättas i konfliktsituationer mellan normerna i hemmet och dem i omvärlden Bristen på kunskap och erfarenhet av att möta barn från dessa rörel- ser ställer många personalkategorier inför svårbemästrade situationer. Utredningen föreslår därför utarbetande av råd och anvisningar till olika personalkategorier inom skola, barnomsorg, socialtjänst och sjukvård. Av samma anledning bör kursplaner för lärar- förskollärar- och socionomutbildningar inkludera frågor om religiösa minoriteter, liksom fortbildningar om kulturmöten som anordnas av kommunerna. Utöver detta menar utredningen att det bör ligga inom socialtjäns- tens ansvar och intresse att skaffa kunskaper om de rörelser som t.ex. förespråkar barnaga eller andra aktiviteter som strider mot de lagar och regler som finns inom socialtjänstens intresseområde. SOU 1998:113 Sammanfattning 25 Samhällets ansvar för alla barn i Sverige styrs av flera lagområden. En förutsättning för att kunna tillämpa dessa lagar är att samhället står i kontakt med alla barn. För vissa barn som växer upp inom nyandliga rörelser saknas denna kontakt. Det kan bero på att de inte finns inom den offentliga skolan, utan går i fristående, rörelsedrivna skolor eller får undervisning i vad som kallas skolpliktens fullgörande på annat sätt, s.k. hemundervisning. Konfessionella fristående skolor, dvs. skolor som grundar sig på en religiös uppfattning, utgör en relativt stor andel av alla fristående skolor, nämligen 60 st (av 298 verksamma fristående skolor). De flesta av dessa har en kristet protestantisk inriktning. Inspektioner visar att undervisningen här är saklig och allsidig. De demokratiska värderingarna upprätthålls. De fristående skolorna regleras enligt särskild lagstiftning med till- hörande regelverk. Utredningen har funnit att det finns brister i dessa system som Skolverket borde få i uppgift att se över. Det gäller t.ex. reglerna för fristående skolors förvaltning och beslutsfattande inom skolorna. Det gäller även krav på kompetens för den som anställs som rektor för en fristående skola, för att skolan skall nå upp till de normer som gäller för den offentliga skolan liksom en prövningsmöjlighet för Skolverket för att undersöka fysiska eller juridiska personers lämplighet att driva en fristående skola. Vidare föreslås en översyn av tillämpningen vad gäller kommuners insyn och Skolverkets tillsyn av de fristående skolorna. Ansvaret för och tillsynen över skolhälsovården övergick nyligen till Socialstyrelsen. Det är angeläget att de fristående skolornas skolhälsovård ses över så att de är i nivå med andra skolor, både vad gäller regelsystem som kvalitet. Utredningen har kunnat konstatera att det finns brister i kommuner- nas handläggning, beslutsfattande och tillsyn av skolpliktens fullgö- rande på annat sätt, s.k. hemundervisning. Tillämpningen av skollagen för medgivande varierar starkt mellan olika kommuner. Utredningen föreslår därför att kommunerna på lämpligt sätt ges tillräcklig kunskap om regler och villkor för s.k. hemundervisning. Vidare föreslås att socialnämnd skall avge yttrande i sådana ärenden samt att kommunen förordnar en kontaktperson till den skolpliktige och den eller dem som bedriver undervisningen. Bakgrunden till dessa förslag är att kommunen har ett ansvar som sträcker sig utöver mätbara kunskapsmått. Kommunen skall svara för att elevens sociala situation överensstämmer med skollagens övriga målformuleringar. 26 Sammanfattning SOU 1998:113 1.8 Lagstiftningsfrågor Det finns företeelser inom vissa nyandliga rörelser som gränsar till, eller överskrider, vad svensk lag stadgar, t.ex. vad gäller barnaga, ocker, kvacksalveri och skattelagstiftning. Nuvarande lagstiftning har ett flertal instrument som kan användas mot sådana handlingar. Problem med tillämpningen uppstår när hand- lingar inte kommer till myndigheternas kännedom, men drabbar en- skilda inom slutna grupper. Det finns också exempel på att anställda inom offentliga myndigheter avstått eller tvekat att ingripa, eftersom handlingen skett inom ett religiöst samfund. Mot den bakgrunden är det angeläget att poängtera att svensk lag gäller, oavsett religionstillhörig- het. Det är naturligtvis tillåtet att tro på vad som helst och att utöva denna tro genom ritualer av olika slag. Det är också tillåtet att från- hända sig sina demokratiska fri- och rättigheter, liksom att ha en vision av ett samhälle utan demokratiska institutioner. Religionsfriheten har dock sina gränser. Man får inte kränka andras demokratiska fri- och rättigheter i religionens namn och man får inte bryta mot lagarna med hänvisning till vad en religion påbjuder. Utredningens juridiska avsnitt (se kap. 7) beskriver internationella deklarationer och konventioner när det gäller bl.a. fri- och rättigheter. Den svenska grundlagen tas också upp och i kapitlet gås ett antal relevanta rättsliga områden igenom: bedrägeri, skola, testamente, sociallagstiftning, familjerätt, för att nämna några. Lagskyddet för den enskilde är relativt väl utvecklat, men lagarna tillämpas inte, eftersom händelser inom området sällan lagförs. Utredningens slutsats är att individens skyddsbehov är relativt väl tillgodosett i de flesta fall. Dock ger lagstiftningen ett otillräckligt skydd när det gäller det som i utredningen kallas "otillbörlig påverkan", eller manipulation. Ett in- förande av begreppet "otillbörlig påverkan" i lagstiftningen skulle gagna såväl seriösa religionsutövare som den personliga integriteten. Om en person mot sin vilja påverkas att ta avstånd från sin tro (tidigare användes begreppet "avprogrammering"), kan detta enligt den föreslagna lagen anses som otillbörlig påverkan, på samma sätt som manipulationer av en individ i en religiös rörelse kan betraktas som en otillbörlig påverkan. Därför föreslår utredningen en ny straffbestämmelse i BrB, vilken straffbelägger otillbörlig påverkan. Detta bör utredas i särskild ord- ning. SOU 1998:113 Sammanfattning 27 1.9 Konsekvenser av utredningsarbetet Enligt direktiven skall denna, liksom andra statliga utredningar, göra en bedömning av vilka konsekvenser utredningens förslag kan få för några angivna områden. I det följande presenteras några tänkbara effekter av utredningens förslag. 1.9.1 Regionalpolitiska aspekter Förekomsten av nya religiösa rörelser är spridd över landet. Vissa stor- stadsområden och ett antal kommuner förefaller att ha högre andel rö- relser än andra. Orsakerna till detta står bl.a. att finna i att religions- utövning av tradition har olika stark ställning i vissa städer och lands- delar. Det nationella Kunskapscentrum för livsåskådnings- och trosfrågor, som föreslås av utredningen, skall ha som en av sina arbetsuppgifter att sprida kunskap till vården, myndigheter, politiker, media och skolan. Utbildningsinsatserna skall spridas till yrkesverksamma och andra in- tresserade över hela landet. Vården bör kunna ges vid redan befintliga enheter så att den som behöver psykiatrisk vård skall kunna få det i sin egen region. 1.9.2 Jämställdhetsfrågor När det gäller de jämställdhetspolitiska konsekvenserna är det svårt att påvisa att något kön skulle gynnas eller missgynnas av utredningens förslag. Det finns inte någon statistik som visar könsfördelningen hos dem som får psykiska eller andra problem efter sitt medlemskap. 1.9.3 Brottslighet och brottsförebyggande arbete De resonemang som förts under tidigare rubriker visar att det finns handlingar som ibland gränsar och ibland överskrider svensk lagstift- ning inom vissa av de nyandliga rörelserna. En ökad öppenhet mot samhället och en dialog utanför gruppernas slutna värld är den metod som bäst förebygger brottslighet. Under förutsättning att olika personalkategorier få en ökad kunskap om och ökad beredskap inför problem som kan finnas inom grupperna, kan vaksamheten öka mot icke önskvärda handlingar. 28 Sammanfattning SOU 1998:113 Det föreslagna Kunskapscentrum för livsåskådnings- och trosfrågor har som sin uppgift att verka för dialog och att utbilda olika perso- nalkategorier. Detta skulle motverka brottsliga handlingar och gynna det brottsförebyggande arbetet. 1.9.4 Finansiering av utredningens förslag Utredningens förslag om instiftandet av ett Kunskapscentrum för livs- åskådnings- och trosfrågor, medför en beräknad kostnad om 5 Mkr per år. Frågan om finansiering av kostnaden har diskuterats i utredningen. Två möjligheter har då berörts. Den ena innebär en omfördelning av delar av det verksamhetsbidrag till samfund som årligen utgår från Kulturdepartementet (se kap. 2.7). Den andra möjligheten som diskute- rats i utredningen är inrättandet av en särskild avgift i samband med registrering av trossamfund. Enligt detta senare förslag bidrar samtliga samfund som önskar registrera sig enligt den nya lagen, till att öka all- mänhetens kunskap om nya religioner och att förbättra samhällets möj- ligheter att hjälpa dem som är i behov av stöd i samband med religions- utövning. SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 29 2 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning Samtiden kännetecknas av mångfald. Nya religiösa rörelser är i det perspektivet något som sammanfaller med andra företeelser. För vissa ger mångfalden en möjlighet att söka alternativ som stämmer med den egna personligheten. För andra skapar mångfalden förvirring och man önskar tillhörighet i ett sammanhang där valmöjligheterna begränsas eller utesluts. Det är genom auktoritära strukturer och tydliga svar på livsfrågor och moral, ideologisk fasthet, klar identitet, engagemang och social gemenskap som vissa nyandliga grupper blir ett alternativ för personer som uppfattar omvärlden som allt för svårgripbar. Grupperna är små. De flesta som är engagerade i dessa rörelser är med under en kort period, oftast i ungdomen. Många fungerar psykiskt sett väl i dessa rörelser men det finns en grupp som kräver särskild uppmärksamhet och insatser, anhöriga som upplever sig förlorat sina närmaste liksom de som varit inblandade och som efteråt upplever problem med identitet. De symtom som då uppträder är särskilt viktiga att se i sitt religiöst/sociala sammanhang och inte blott i psykiatrins terminologi. 2.1 Sammanfattning I denna översikt ges inledningsvis en samhällsorienterad bakgrund till den religiösa förändringen i Sverige, därefter ska vi kort beskriva några drag i nya religiösa rörelser, deras innehåll, föreställningar och struktur. Vi berör frågan om vilka sociala och psykologiska problem som kan finnas i anslutning till dem. Avslutningsvis kommer några synpunkter på frågan om relationen mellan psykiska störningar och ny religiös rörelse. Sist betonar vi behovet av saklig forskning och information. Men redan här vill vi framhålla att fenomenet "sekter" är mycket mångsidigt. Det korta utrymmet leder till ett framställningssätt som inte kan vara så nyanserat utan snarare försöker visa några övergripande aspekter. I detta kapitel finns också en mycket kort kommentar kring den splittrade forskningssituationen inom området i Sverige. En genomgång 30 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 av antalet medlemmar i alla religiösa rörelser presenteras också i detta kapitel som avslutas med en genomgång i tablåform över hur statsbi- draget till samfund fördelades under 1997. 2.2 Från trygg entydighet till hotande mångfald En poäng i det följande är att dragningen in mot totalitära eller auktori- tära andliga rörelser kan ses som en protest mot en alltför förvirrad samtid. Medan somliga uppfattar mångfalden snarare som stimulerande och utmanande, en protest mot en alltför utslätad eller konventionell enhetlighet söker sig andra mot livstolkningar som kan sägas vara starkt hierarkiska, bygger på underkastelse under en karismatisk och kraftull ledare, ger sig hän åt en entydig livstolkning och detaljregle- rade moralregler ­ ett slags flykt från den förvirrade samtiden. Det sena 1900-talet har inneburit stora omvälvningar på den sam- hälleliga scenen. De politiska och religiösa institutioner som i århund- raden burit upp gemensamma ideal och normer har nu svårigheter att göra sig gällande. Allt fler tycks ignorera gamla idébärande organisa- tioner, vare sig de är politiska eller religiösa. Men även unga rörelser som Lutherhjälpen, Röda Korset och Amnesty International har pro- blem med nyrekrytering. Samma misstro mot organiserat engagemang gäller nykterhets- och frikyrkorörelserna. Individualismen och privati- seringen har blivit påtagliga. Om medborgarna tidigare hade relativt få och stabila ideologiska och religiösa lojaliteter måste både politiker och kyrkliga funktionärer nu i stället oftare försöka att erövra lojaliteter. Trolösheten mot partier och färdiga program tycks öka. Allt fler vill bygga upp egna livshåll- ningar. De gamla gränserna mellan höger och vänster tycks suddas ut. Ur det som idéburna rörelser "sänder", plockar individer ut vad de upp- fattar som rimligt för dem själva. Intressen för politik och samhälle lik- som för livsåskådning/etik finns kvar. Den kollektiva solidariteten mot en idémässig kärna som i sin tur hålls samman i en organisation tycks däremot svikta. För man över detta på det religiösa området kan man iaktta liknande tendenser; man kan se en successiv nedgång i organiserat religiöst en- gagemang. Den officiella och av svenskt samhälle legitimerade and- ligheten ­ den Svenska kyrkan, invandrarsamfund och frikyrkorna ­ har problem. Färre tror på Gud i kristen mening. Ett mycket litet antal av den totala befolkningen går regelbundet i den kristna gudstjänsten. Däremot tycks en privatiserad och upplevelseorienterad andlighet öka, SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 31 oftast kopplad till naturen och känslor. Man nyttjar kyrkornas tjänster, men på sina egna villkor. När till synes fasta värden faller, traditioner upplöses och få idéer längre har självklarhetens styrka, uppträder ett slags ideologiskt vacuum. Man kan kalla det en relativismens yrsel eller en mångfaldens svindel. Existentiella frågor som tidigare fått sin tolkning via de stabila kulturella former som kyrkor och samfund tillhandahållit, flyter nu mer fritt. Intresset för etik och existentiella frågor är därför påtagligt, liksom för andliga och filosofiska problem. Men sökandet är mer förbehållslöst och mer respektlöst gentemot klassisk religion. Förklaringarna till denna förändring är flera. Låt oss antyda några. Man har talat om ideologiers kollaps, att de "stora berättelserna" har svårt att göra sig gällande. Det kan gälla såväl det moderna projektet liksom tankemodeller som marxism, socialism, liberalism etc. Det nar- cissistiska samhället har blivit individ- och upplevelseorienterat vilket gjort att den privata upplevelsens legitimitet av värderingar och livs- hållningar tycks viktigare än den institutionella och dogmatiskt renlä- riga. Snabba sociala förändringar, teknikens framsteg, uppbrott från givna värden och strukturer ger känslor av främlingskap och förlust. Organisationstunga, intellektualiserande kyrkor och samfund upplevs inte som särskilt flexibla. De kan sällan erbjuda spontan, lekfull och re- spektlös hållning, där man kan pröva sig fram utan institutionell kon- troll eller krav på rätt lära. Postmodern filosofi har ­ i populär form ­ givit legitimitet åt tanken att alla perspektiv har lika stor förklarings- kraft. Men sannolikt ser vi i individualismen även frukterna av en skola som betonat ett kritiskt förhållningssätt gentemot auktoritet och etable- rade sanningar. Den autonoma, fria människan blir samtidigt proble- matisk för rörelser som bygger på gruppsolidaritet. Denna glidning av den religiösa idévärlden från entydighet till mångfald, från klarhet till diffusitet, från institutioner till vaga och kringflytande privata system är provocerande åt tre håll: dels för det samhälle som vant sig vid att religion är en innehållsligt avgränsad fö- reteelse, dels för den kyrka som tryggt har trott sig ha andligheten på entreprenad, dels för de individer som erfar sig slungade ut i friheten. Ur detta perspektiv kan kyrkors kritik av nyandlighet förstås, föräldrars förtvivlan över att barnen är intresserade av New Age, men även att fundamentalistiska rörelser kan erbjuda skydd mot en mångsidig samtid. Två tendenser kan urskiljas som reaktioner på mångfalden, den ena tendensen: ropen efter raka bud, dvs. en dragning mot auktoritära rörel- ser där den starka ledaren, de tydliga reglerna och de enkla svaren ger trygghet. En stark gruppkänsla, med klar bild av fienden och profilerad världsuppfattning utgör då ett skydd mot förvirringen. Det är här vi ser 32 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 en del (men självfallet inte alla) nya fundamentalistiska grupper och utpräglat hierarkiskt religiösa rörelser. Den andra tendensen: en drag- ning inåt mot den inre världen, där en individualiserad andlighet ­ "jag är religiös på mitt eget sätt" ­ ger en slags upplevelsemättad tillit. Också den erbjuder trygghet eller andlig stimulans i en hotande relati- vistisk eller en alltför stillastående och statisk värld. Vi återkommer till den hotfulla moraliska och idémässiga mångfald som auktoritära rörelser kan uppfattas som en reaktion mot; men först några rader om religionens samhälleliga och individuella betydelse. 2.2.1 Religionens funktioner Vilka psykologiska och sociala funktioner har religionen? Detta är na- turligtvis en oerhört komplicerad fråga. Enkelt sett ger religionen en känsla av sammanhang, av livsmening och tillhörighet. Människan är generellt sett en meningssökande varelse och därför försöker hon även tillskriva helheten en övergripande mening. Den religiösa människan ser inte tillvaron i dess totalitet som enbart följder av slump, öde, till- fälligheternas spel utan avtäcker i den skenbara mångfaldens värld ett slags mönster; "Gud vill", "Allah vill" eller "karmalagen råder". Den religiösa kulturen erbjuder myter och riter som tolkar världen på ett meningsfullt sätt. Att en människa uppfattar tillvaron på detta sätt, dvs. kittar samman sinsemellan olika händelser till en större enhet och erfar att i denna en- het finns ett slags vilja och intention, beror på att man strukturerar sin upplevelse av världen genom de glasögon som den religiösa traditionen tillhandahåller. Man lär sig alltså att tillskriva tillvaron ett andligt högre syfte (Gud, andar etc.) genom det meningssystem som ens religiösa kultur tillhandahåller. Tänkandet och undran över livet struktureras via de mytiska förklaringar som lever i den egna religiösa tolkningskollektivens värld. Ett liknande sätt att förstå den religiösa upplevelsen utgår från att verkligheten ­ särskilt den samhälleliga och religiösa ­ är en följd av språkliga konventioner inom sociala kontrakt. En grupp individer byg- ger upp en religiös verklighetsuppfattning genom att de har ett gemen- samt språk för denna alternativa osynliga realitet. De olika kyrkorna, New Age grupperingar, kulter, sekter och samfunden utgör var för sig sådana tolkningskulturer. I dem stärker de enskilda medlemmarna en gemensam verklighetsuppfattning. Nya individer socialiseras in i dess föreställningar, myter och riter. En speciell typ av religiösa rörelser är de som kräver en absolut lydnad mot gruppens tolkningsramar och som står i stark konflikt med den omgivande världens livstolkning. SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 33 Den enskilda människans andliga upplevelser bestäms således av hennes behov av mening, av känslomässig trygghet, av social tillhörig- het och grad av engagemang. Innehållet i trosföreställningar, symboler och riter är däremot beroende av en specifik rörelse. Ur ett socialvetenskapligt perspektiv förmedlar således religionernas riter, myter och symboler grundläggande föreställningar om människans plats i tillvaron. De heliga skrifterna tillhandahåller något man kan kalla perceptuella filter; de gör livsfrågor som livet, tiden, ondska, lidande och död förståeliga. Sagt på ett annat sätt: Erfarenheter av helighet, vördnad och tack- samhet inför livsvillkoren tycks utgöra en vanlig komponent i varje människas liv. Mänsklig erfarenhet är ett kontinuerligt flöde av små, mellanstora och stora vördnadserfarenheter. Däremot skiljer sig sam- hällen och kulturer åt, när det gäller i vilken utsträckning som de uppmärksammar, tolkar respektive "organiserar" och kontrollerar dessa subjektiva upplevelser som "delaktiga av något Större". Kyrkor och samfund kan sägas vara sådana helighetsförmedlare. 2.2.2 Om andlighetens legitimeringskris I Sverige har Bibeln länge varit den officiella tolkningsram som givit svar på frågor om livets mål och mening. Den har tillhandahållit mora- lisk vägledning. Kristen tradition har legat som ett socialt kitt i den svenska befolkningen. Katekesen, psalmbok och böner har givit en ge- mensam klangbotten i svensk litteratur och kultur. De idéer som finns i den kristna tron omfattades förvisso tidigare av många slentrianmäs- sigt, av konvention eller av rädsla. Men likafullt utgjorde de kartor som hjälpte individ och folk att få en relativt gemensam riktning i tillvaron och att erfara en andlig förankring i det föränderliga. Åtminstone kunde man ta spjärn mot en religiös idékärna i sitt tvivel eller i sitt avståndsta- gande. De religiösa riterna skapade en sammanhållning kring folk och nation. Inne i enhetskulturen uppträdde ibland motståndsfickor av väckelsekaraktär, rörelser uppkom, förföljdes och försvann. Ockulta strömningar doldes under enhetens klädnad om de inte offentligen av- hånades eller förlöjligades av "de rätta lärarna" eller av den stränga vetenskapen. Det som har hänt de sista decennierna är att entydiga och självklara sociala strukturer ­ kyrkorna ­ som vidmakthållit en religiös tolkning av sådana transcendensupplevelser nu har förändrats och ifrågasatts. Det gäller särskilt i Europa och i synnerhet i Sverige. De officiella och av samhället sanktionerade distributörerna för religiösa verkligheter ­ frikyrkorna och Svenska kyrkan ­ har fått konkurrens av invand- 34 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 rarreligioner och nya andlighetsentreprenörer. Den sista tiden tycks kristallkulor och ockulta insikter vinna viss acceptans. Det är uppenbart att människor fortfarande söker sig mot andliga upplevelser, men for- merna är nu helt annorlunda. Det har uppkommit ett slags andlighetens legitimeringskris. Legiti- meringsgrunden när det gäller religiositet flyttas successivt från aukto- ritet till autenticitet, från troskollektiv till privata upplevelsevärldar, från modernismens väntade "svar" till postmodernismens "det beror på". Personers medvetande om och erfarenhet av "något utomjordiskt", tolkades av enhetssamhället ofta enligt givna former. Kyrkorna ville gärna (ibland med maktspråk och under hot) tillhandahålla entydiga sätt att förstå denna "andra värld". I det svenska bondesamhället gick de flesta i högmässan. Årets fester anslöt till en teologisk tolkning; jul, påsk, midsommar. Livscyklens riter var kopplade till en religiös över- tygelse: dop, konfirmation, vigsel och jordfästning. Erfarenheter av det heliga var förutsägbart eftersom de kanaliserades i klara strukturer. Frågan om folk "trodde" mer eller mindre är här inte det primära. Folk- lorister har visserligen visat att religiösa seder och bruk med en folklig och icke-kristen förankring fanns vid sidan om den officiella. Men kyr- kan hade i varje fall genom sina gudstjänster, skolundervisningen och konfirmationsundervisningen den avgjort största andelen av rituella uttryck. För att säga det på annat sätt; det fanns och tilläts färre val av andliga verklighetsbeskrivningar. Den kristna traditionen hade genom sin status ett kulturellt och rituellt tolkningsföreträde när det gällde sva- ren på livsfrågorna. Den homogena verklighetsbeskrivning (i vilken den gudomliga världen ingick som en självklarhet) fortlevde därför relativt oemotsagd som en funktion av ett enhetligt och relativt statiskt samhälle. Männi- skor reste sällan, den sociala gemenskapen och kontrollen var tydligare. Vid en enkel jämförelse med nutidens splittrade idéflöde framstår det klart att den senmoderna människan måste välja andlighet. Kyrkor- nas svar på frågor om livets mening, Gud, ondska och död är nu bara ett av flera. Även personer som kommer från små likriktade (fri-) reli- giösa (sub-) samhällen och som socialiserats inom sina sociala kupor av likasinnade, tvingas nu genom TV och radio att möta andra religiösa synsätt. De upptäcker förr eller senare att det finns flera och varandra motsägelsefulla andliga verklighetskartor. Nu ser man dagligen en mängd religiösa uttryck vid sidan av varandra. Pluralismen och mång- kulturaliteten liksom livsfrågor som nu flyter fritt utan självklara "svar" kan då av somliga erfaras som hotfulla ­ man vill ha klara och raka lös- ningar. SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 35 De kyrkliga institutionerna upplevs av många som kulturella arte- fakter från ett svunnet enhetssamhälle. Somliga uppfattar kyrkan som ett slags livsåskådningarnas Skansen och har svårt att se dess relevans. Man definierar kyrkornas roll i termer av deras sociala eller psykolo- giska funktioner: "­ Religion är bra att ha ­ den gör att man blir lugn i kriser, när stora olyckor inträffar ger den en mening i livet och den skapar en gemenskap i samhället. Men att en Gud skulle `leva' (vilket kanske bör vara kyrkans centrala idéinnehåll) verkar högst osannolikt." Tilltron till de funktionärer (präster) som upprätthåller tilliten till denna överjordiska värld minskar i såväl Europa som i USA. De kristna ge- menskaperna börjar utgöra kognitiva minoriteter. Vad är det som bi- dragit till detta? Mobiliteten, dvs. att människor reser mer i det moderna samhället, gör att den enskilde fritt kan röra sig mellan olika religiösa eller livs- åskådningsmässiga tolkningskollektiv på ett helt annat sätt än för några årtionden sedan. Med nödvändighet tvingas man därför att lyssna till sådana som befinner sig i andra ideologiska territorier. En period lever man i andra sociala rum och tvingas då att se på sitt eget liv ur helt andra synvinklar. Detta betyder att det tenderar att blir allt fler sprickor även inne i den organiserade andligheten. Privatiserade förhållningssätt växer alltså. Detta har sannolikt inte bara att göra med att rimligheten i den kristna gudstron med rätta ifrå- gasattes av Ingmar Hedenius och hans eftersägare utan med att sam- hället är segmenterat och differentierat på ett annat sätt än tidigare. Människan som lever i ett mångkulturellt samhälle tvingas ständigt att ifrågasätta sig själv. Social rörlighet och masskommunikationens utbud av livsstilar gör att den religiöst engagerade tvingas att konfronteras med alternativa andligheter. Den entydiga och endimensionella gu- domliga verkligheten har ersatts av ett religiöst smörgåsbord. Man kan välja eller ignorera livsåskådning på samma sätt som man väljer mat eller kläder. Men det sker ofta utan förpliktelser. Men vad sker när samhället tillhandahåller ett allt mer förvirrat ut- bud av religioner och livshållningar och när de "jag" som skall hantera dessa ideologier i sin tur blivit allt mer porösa? 2.2.3 Flykten från friheten ­ åt två håll Tillsammans skapar ovanstående faktorer något som vi kallat relativis- mens yrsel. När man övergår från att följa konvenans eller auktoritet till att göra egna val blir den existentiella oron tydligare. Detta har be- nämnts allt från "dömd till frihet", "liberalisering" och "alienation", be- roende på politisk och filosofisk hemvist. Det som ur den religiösa 36 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 erfarenhetens synvinkel blir påtagligt är: "lita bara på dina egna erfarenheter". Individen tvingas bort från vad alla andra säger. Hon börjar fråga sig: "Vad upplever just jag? Vad kan jag peka på som just jag uppfattar som sant?" Denna påtagliga upplevelse kan då vara lockande antingen den dresserats fram i den styrda spontanitet som ibland ses i starkt extatiska religiösa grupper eller man känner av den i lågmälda meditationssammanhang. 1990-talets människor är vana vid förhandlingar. Det gäller att reso- nera sig fram mot en lösning: att ge och att ta. Överfört till religionen; man förhandlar sig fram till det som verkar vettigt i en livsåskådning. Färre köper lydigt hela paket. Man MBL-förhandlar även med Vår Herre. Men sådana individuella "alternativa" livshållningar är inte soci- alt avgränsade. De flyter omkring oorganiserade. De bekräftas inte av bestämda grupper. Inte heller är de rituellt förankrade som religionerna. De är inte kopplade till socialt engagemang eller till massmöten, en del av dessa kan vi finna inom New Age. Den andra sidan av samma pro- cess är de starka sektliknande grupperna som erbjuder en klar identitet, en strikt struktur ­ men poängen är densamma. Man får inte bara läror utan upplevelser. Ett par tendenser blir alltså tydliga på det moderna ideologiska och religiösa fältet: fundamentalism och relativism. Båda erbjuder lättnad och en flykt från det splittrade. På den ena kanten finns de rörelser ­ som ibland kallats sekter ­ och som inte anpassar sig, de som inte läser av trender i samtiden utan insisterar på strikta lärosatser, hävdar be- stämda moraliska regler och hjälper människor att få en social trygghet. Somliga av dem utövar en dragningskraft och vissa av dem ökar numerärt. Sådana rörelser som däremot tillåter osäkerhet och väger argument har svårare att både behålla sina gamla och att få nya medlemmar. I den auktoritära gruppen finns de som ser den osäkerhet som pluralismen har fört med sig som alltför tung att bära. Det är då skönt att få vila. Om man lyckas ge sig hän till en enkel idé ­ religiös eller profan ­ så kan glädjen bli avsevärd alldeles oavsett det tanke- mässiga innehållet. Det är fint att rasta ut i en trygg bas ­ äntligen har man funnit sitt livs mening. Men att träda in i en sådan starkt styrd grupp kan ibland medföra problem dels för de anhöriga som uppfattar sig mista en familjemedlem eller en vän som i stället ger sig hän till en för dem främmande, under- lig och krävande miljö, dels för medlemmar inom dessa rörelser, både för dem som inne i gruppen ibland under mer eller mindre teologiskt motiverat "hot" tvingas till lydnad och underkastelse, men framför allt när en medlem lämnar en grupp och går från en tydlig religiös identitet, med enkla och klara moraliska hållpunkter till en sekulär och tillåtande kultur. För att bemöta dessa personer krävs särskild kunskap om hur SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 37 religiös kultur, ideologi och grupptryck kan samspela med psykolo- giska faktorer och skapa ångest och stark förtvivlan. För andra med- lemmar kan det vara en rik upplevelse att under något år av sitt liv ha levt med ett starkt ideologiskt engagemang, en period som man senare ser på med tacksamhet eller med ett visst överseende. Många upplever sig inte alls ha skadats utan tvärtom berikats. Så tycks den övervägande majoriteten av personer i dessa rörelser ­ som sällan behåller medlem- mar längre än tre-fyra år ­ uppfatta sin tid. Livet i gruppen har varit ett led i sökandet efter en andlig eller social identitet. Den övervägande andelen i nya religiösa rörelser är just yngre. På den andra kanten finns en annan typ av reaktion. Den leder till en tillåtande mångfald; ingenting är riktigt sant eller falskt. Man misstror varje auktoritet. Även denna lösning är till en viss grad attraktiv. Också den tar ifrån människan bördan av undringar. Den gör det genom att förneka att det överhuvud taget skulle kunna finnas någon sanning "där ute". Man väntar inte längre på Godot. Folk får tycka vad de vill. Ingenting är riktigt fast. Samtidigt blir gränsen mellan individualism och egoism/bristande solidaritet oklar. Hur skall man förstå de samfund som är totalitära och som erbjuder starka känslor, gruppsammanhållning men som gör det med ­ för sam- hället i stort ­ avvikande idéer, tankar som ter sig absurda och främ- mande? Ett sätt är att se dem som indikatorer på social splittring. De underminerar samhällets sammanhållning. Ett annat sätt; genom att de ger plats åt avvikare så har de en sammanhållande funktion för sam- hället. 2.3 Nya religiösa rörelser ­ några huvuddrag Vi såg att religion ur ett perspektiv kan sägas vara ett meningssystem som hjälper personer att tolka existentiella frågor som livet, döden, li- dandet, framtiden och de eviga frågorna. Genom ett meningssystem talar man inom ett tolkningskollektiv om en andlig realitet och hävdar att denna "finns". En typ av tolkningssamfund utgörs av de nya reli- giösa rörelserna och åter igen; vi talar här i mycket översiktliga termer om ett mycket mångfacetterat fält. Ordet "sekt" eller kult har i det svenska språket blivit belastat med många negativa eller mystifierande övertoner varför man allt mer sällan använder det i religionsvetenskapliga sammanhang. Ofta benämns nå- got som sekt när någon vill definiera något som främmande eller avvi- kande och som man bör se misstänksamt på. Men nästan alla religioner 38 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 ­ även kristendomen och islam ­ har just börjat som en hotande eller underlig avvikelse, en nytolkning från en gammal tradition. Kyrkohis- torien är fylld av schismer mellan samfund. Det finns således ännu ingen fast terminologi för att kategorisera dessa rörelser. Tidigare var det vanligt att säga att en "kyrka" var en religiös institution som var integrerad i ett samhälle (exempelvis Svenska kyrkan eller Frälsnings- armén etc.) att "sekten" var en avknoppning ur en etablerad kyrka som uppkommit som en schism (exempelvis Maranata eller Livets Ord). "Kult" däremot sågs som en avvikande religiös grupp som saknade nära kulturell kontinuitet med andra religiösa grupper i samhället. I kulter finns dessutom drag av kulturell import från utomkristna traditioner (inte minst hinduism och buddhism) och/eller drag av kulturell innova- tion, med helt nya element (exempelvis Hare Krishna-rörelsen eller Scientologi). I stället har det vuxit fram en viss konsensus kring ordet nya reli- giösa rörelser (NRR). Men inte heller detta är en särskilt bra term, ef- tersom de andliga idéer som man samlas kring ofta är urgamla. Ofta har man helt enkelt byggt på kristna eller hinduiska förebilder även om man ibland legitimerat sina föreställningar med hänvisning till modern vetenskap ­ inte minst i tal om holistisk fysik, hjärnhalvor eller ekosofi. Så både orden ny, religiös och rörelse kan problematiseras. Beträffande "ny" kan man dock säga att de flesta av de nyandliga rörelserna ­ som vi snart skall ge några exempel på ­ är framvuxna un- der mitten av 1960-talet. Men det nya kan även bestå i att man söker bekräftelse på sin hållning via vetenskapen, EEG i meditationsrörelser eller att man använder sig av tekniska-naturvetenskapliga begrepp i sin ideologi såsom clear, engram och energier. "Religiös" kan också pro- blematiseras eftersom somliga av dessa rörelser inte alls ­ som i reli- gionernas värld ­ hänvisar till en andlig föreställningsvärld bortom den synliga. I stället talar de gärna i termer av terapi, personlighetsutveck- ling, stresshantering och inte minst "healing". Somliga medlemmar ta- lar snarare om vetenskap (som exempelvis "Vetenskapen om Kreativ Intelligens" i TM rörelsen) än om tro. Dessutom är en del av dessa grupper kommersiella, de tar betalt för vägledning, kurser och föredrag. Men i ordet "rörelse" ligger att man åtminstone har en viss typ av in- stitutionalisering, en organisation kring vissa lärodokument och sociala aktörer. När det gäller grad av engagemang i grupperna har man skiljt mel- lan audiens-, klient- och kultrörelser. Audiensrörelser är sådana med lägst grad av organisation. Där samlas de troende ibland till föredrag, men framför allt sker spridningen av budskapet genom böcker, tid- skrifter, band, videor och radio. En audiensrörelse kräver inte något speciellt av sina medlemmar, och dessa är i sin tur så toleranta att de SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 39 ofta deltar i flera rörelser samtidigt, ägnar sig exempelvis åt astrologi och UFO och A Course in Miracles. De liknar minst traditionell reli- gion och står därför i minsta spänningsförhållande till dem. Hit kan man föra mycket av New Age engagemanget. Klientrörelser är mer organiserade och karaktäriseras av att relationen till ledaren snarare kan beskrivas i termer av terapeut-patient eller konsult-klient. Sådana klientgrupper kräver bara deltidsengagemang av medlemmar som inte befinner sig på ledande plats. De ger specifik och inte generell belö- ning, dvs. de ger exempelvis hjälp för emotionella eller sociala problem men tonar ned det andligt existentiella budskapet. Hit kan man räkna vissa meditationsgrupperingar. Även klientrörelser står i ett lågt spän- ningsförhållande till det omgivande samhället. Kultrörelserna, till sist, är den mest organiserade typen, oftast är den starkt hierarkisk där ledaren erfars som en profet ­ med direkt kunskap om den andliga världen ­ som därför inte får/kan ifrågasättas. Misstro mot den andlige ledaren eller mot läran tolkas religiöst. Tvivel eller misstro innebär inte bara ett neutralt ifrågasättande utan ses som en di- rekt synd. Fullständigt engagemang krävs av medlemmarna och spän- ningen till det omgivande samhället är stort. Hit kan föras det som ofta i dagligt tal kallas sekter. 2.3.1 Några nya religiösa rörelser För att ge några exempel på vad det hela kan röra sig om kan nämnas rörelser som ISCON (Hare Krishna-rörelsen) från 1965, Transcenden- tal Meditation från 1959, Scientologikyrkan från 1950-talet samlade kring sin ledare Ron Hubbard eller Osho-rörelsen (tidigare mer känd som Bhagwan) från 1960-talet. Andra, mindre rörelser är Silva Mind Control, Landmark Education, Eckanckar och Sai Baba. Slår man samman antalet som är aktiva i dessa rörelser i Sverige i det sena 1990- talet rör det om cirka 800-900 individer. Troende och aktiva i ISCON, är cirka 1000 personer. Detta är en rörelse med stark social sammanhållning kring den hängivna dyrkan av Krishnas namn, som om det upprepas gör att den troende upplever sig komma i kontakt med det stora gudsmedvetandet. I rörelsen finns tydliga levnadsregler och ett ekologiskt tänkande. Man initieras in i rörelsen som har en klar andligt hierarkisk struktur. Transcendental Meditation bygger på en annan typ av mer spekulativ indisk enhets- filosofi än Krishna-rörelsen. Genom att meditera över ett specifikt mantra säger man sig uppleva en enhet, helhet och läkedom. Individens meditation påverkar kosmos. Cirka 80 000 sägs ha initierats i dess meditationsmetoder i Sverige. Delar av rörelsen har de senaste åren 40 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 tonat ned sitt rent teologiska intresse och säger snarare att man vill fördjupa förståelse för VKI, Vetenskapen om Kreativ Intelligens. Man räknar med att 3 000 personer är aktiva i Sverige. En särskild mindre grupp inom TM ägnar sig ibland åt att försöka erfara s.k. levitationer. Under intensiv meditation hoppar man plötsligt upp en bit i luften. Med detta sägs man då bevisa att andliga krafter kan behärska materien. Även Scientologikyrkan har genom sin ledare Ron Hubbards bok Dia- netics präglats av indiskt tänkande. Scientologi har skapat en speciell terminologi och ett särskilt system för att nå högre andlig mognad ge- nom vilka människans engram ­ ett slags andliga spår ­ skall renas i en speciell process. Andliga färdigheter kan man mäta genom en speciell apparat ­ en e-mätare ­ och troende erbjuds köpa kurser för att nå allt högre andlighet. I Sverige finns cirka 1 000 medlemmar aktiva och ett trettiotal anställda i rörelsens centrum. Moon-rörelsen går tillbaka till en pastor Moon som 1930 hade en uppenbarelse där han mottog de s.k. Divine Principles. Man har cirka 100 medlemmar i Sverige. Dessa är de mest kända rörelserna, men vid sidan av dessa finns även den muslimska Amadija-rörelsen som är en avknoppning av islam eller Rastafari ­ där man dyrkar Haili Selassie eller en äldre gruppering som Bahá`í med sitt säte i Tel Aviv. Vid sidan av dessa rörelser ­ till vilka somliga även fogar den s.k. trosrörelsen, exempelvis Livets Ord, en pingstgruppering med hierar- kisk organisation, stark tro på Andens verk och en fundamentalistisk bibelsyn ­ så har de sista åren även en blandning av New Age och or- ganiserad alternativ andlighet uppkommit; exempelvis UFO-troende eller grupper kring ACIM, A Course in Miracles. Elvis Presleys hem Graceland utanför Tennessee, Memphis har blivit en vallfartsort. Att kända avlidna idoler tillskrivs gudomliga kvaliteter är mera känt. Många säger sig ha fått kontakt med sådana via "Channelling" ­ en mo- dern form av spiritism. Man möter personer som befinner sig i ett slags mellantillstånd efter döden. Där fanns tidigare framför allt avlidnas an- dar. Nu upplevs sådana avlidna ta kontakt med de levande ­ via chan- nellers ­ och framför budskap från exempelvis Elvis Presley, Frederic Chopin eller farao Amenehotep den IV. Andra sådana personer som tränger upp från de dödas värld är artister som Jimmi Hendrix eller Jim Morrisson. New Age är en övergripande term för en mängd tankeinriktningar och företeelser som rör sig i andlighetens gränsmarker men som sociologiskt skiljer sig från nya religiösa rörelser eftersom man där medvetet eftersträvar att inte organisera sig utan helt på egna villkor äter från det andliga smörgåsbordet. New Age intresserade är inte institutionaliserade, de väljer snarare selektivt och självsvåldigt ur olika andligheter. Dock kan man här urskilja ett klarare intresse för SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 41 psykologi/terapi, för ekologi och feminism, folktro och folkmedicin. Historiskt ansluter New Age till ockulta och teosofiska traditioner. Här finns intresse av allt från slagrutor, nära döden upplevelser, spåkvinnan Saidas förutsägelser, Nostradamus filosofi, tarotkort och astrologi. Innehållsligt finns här en tydlig individualism, fokus är inriktat på att "utveckla sin inre/andliga potential". Råden är ofta att man skall lyssna på sitt eget inre. Där finns lösningen. I denna andliga strömning finns en relativt utspädd populärpsykologi, tal om holism, kvantfysik och re- lativitetsteori. De lånar begrepp som energier, vibrationer, kosmisk strålning ­ men gör om dem i sina egna system. Vidare finns ett slags helhetstänkande ­ att allt i kosmos hör samman och en stark tillit till tankens kraft. Man kan tänka sig fri genom det som ofta kallas positiva affirmationer: man blir vad man tänker. Detta hör i sin tur samman med att man ofta betonar Moder Gaia (moder Jord) och att allt i kosmos hör samman. Genom spåsystem som tarotors eller numerologi kan man få kunskap om tillvarons innersta kärna. I motsats till fundamentalisterna är man här extremt inklusivistiska och hävdar gärna att det bortom alla religioner ligger en dold sann kärna, en uråldrig visdom och att det är den som man vill komma åt. Alla religioner tros leda till samma mål. Här skiljer man sig totalt från många nya religiösa rörelser som både har en avgränsad gemenskap, tydliga utanför- och innanförperspektiv, en hierarkisk ordning och hänvisar till en skarp skiljelinje mellan vad som är rätt och falsk lära. De hittills beskrivna rörelserna är alltså starkt heterogena, både till krav på grad av engagemang och vad gäller former och innehåll. Vissa gemensamma drag kring mer slutna rörelser skall vi återkomma till. Ibland kopplas nya religiösa rörelser samman med starkt destruktiva rörelser. Både massmedia, tidigare "sektoffer", kyrkor, en del forskare och antikultrörelser gör gärna gällande att alla nya religiösa rörelser skulle vara potentiellt farliga eftersom de har strukturella likheter med starkt destruktiva rörelser. Andra säger att det skulle finnas särskilda slag av totalitära grupper som förför unga människor och därför skall fördömas. På samma sätt har man talat om att det skulle finnas en spe- ciell typ av sektpersonlighet som skulle vara särskilt känslig för inten- siv ideologisk påtryckning och därför befinner sig i farozonen. Destruktivitet och psykiskt lidande finns i alla typer av grupper. Att automatiskt likställa ett trevande intresse för en auktoritär rörelse som har ­ ur västerländskt perspektiv ­ ovanligt idéinnehåll med en fanatisk hängivenhet och underkastelse i en liknande rörelse, är förenklat. Fyra tragiska händelser som inträffat den sista perioden har emel- lertid klart dokumenterat några nya religiösa rörelsers starkt destruktiva makt över psykiska processer. David Koresh var en självutnämnd pro- fet i den massmedialt väl bevakade olyckan i Waco, USA. Rörelsen 42 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 hette Branch Davidian. Den 20 april 1993 dog 74 av dess medlemmar i lågorna när den federala polisen stormade deras fästning. Sannolikt dog dessa genom ett kollektivt självmord ­ i lydnad gentemot den karisma- tiske Koresh som man uppfattade som en gudom ­ en Messias. Det- samma kan sägas om de 53 personer som den 4-5 oktober 1994 miste livet i samband med sitt engagemang i den schweizisk-kanadensiska rörelsen Soltempelorden. Även där fanns en kombination av rituellt mord och självmord. Den 26 mars 1997 fann polisen efter ett anonymt telefonsamtal liken efter 39 medlemmar tillhöriga en hittills halvt okänd rörelse som kallades Heavens Gate i Californien i USA. Alla personer låg i sina sängar och allt tycks vara väl förberett. Under en period på 3-4 dagar hade medlemmarna hjälpt varandra att begå självmord ­ allt för att föregripa världens snara undergång. The "Center for Millenial Studies" i Boston uppskattar att det finns cirka 1 200 kiliastiska organisationer ­ alla med mer eller mindre spekulativt preciserade dagar för världsundergången ­ ett klassiskt tema i kristen teologi. Här antog den föreställningen groteska former. Självmord är tillräckligt tragiskt, men ännu värre var det den 20 mars 1995, då det utfördes en giftgasattack i Tokyos tunnelbana som gjorde att 6 000 personer fick söka sjukhusvård. En Aum Shinri Kyo låg bakom detta. 1994 hade en mindre, liknande attack genomförts. En extrem lydnad gentemot grundaren Shoko Asharas bisarra och para- noida föreställningar låg bakom dåden. Skall man se ett samband mellan de sistnämnda rörelserna finns här en stark ledare, krav på underkastelse, rädsla, lydnad och ledarskiktets eskalerande paranoida uppfattning om omvärldens farlighet. När detta kombineras med gruppmedlemmars tillit till Ledarens tro på sin egen och gruppens kosmiska betydelse ­ att vara utvalda för att rädda världen ­ och när kontakten med omvärlden helt förbjuds leder det till en självvald död som i medlemmarnas egna ögon nog sågs som en befrielse ­ en frälsning. Förkastandet från omvärlden och konflikten med det sekulära samhället ledde till en allt större grandiositet vilket i sin tur sågs som tecken på att man själv var utvald av Gud. 2.3.2 Den auktoritära religiösa gruppen Det säger sig själv att det inte går att på ett enkelt sätt jämföra alla dessa hittills skildrade rörelser. Det enda gemensamma är att de är nya och att de har vissa ideologiska drag som liknar varandra, en liknande medlemsrekrytering och social struktur. Vad man skall minnas är att det som redovisas här nedan inte alls skall förstås som art ­ utan sna- SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 43 rare gradskillnader i förhållande till vad som sker i "vanliga" kyrkor och samfund och att en hel del av dessa processer även finns ­ men kanske något utspätt ­ i rörelser som är accepterade av samhället. Hur skall man beskriva den starka religiösa gruppen och förstå dess psyko- logiska och sociala förutsättningar och funktioner? Ett sätt att tala om auktoritära religiösa rörelser är att redovisa några kriterier. Det är en frivillig organisation där medlemskapet förtjänas av individen. Vidare är den exklusiv, det betyder att man är med i rörelsen på grund av sina meriter. Om man inte uppfyller dessa så kan man uteslutas. Vidare uppfattar man sig som en elit som har en alldeles bestämd insikt i andliga ting. Grupper med anslutning till kristendomen kompletterar därför ofta Bibeln med andra auktoritativa skrifter eller profetior som en karismatisk ledare sägs ha tagit emot. Dessa skrifter sägs ha gudomlig status och är ibland så hemliga att man först efter lång rening eller övning kan få ta del av deras innehåll. Ofta upplever sig gruppmedlemmarna i konflikt med den rådande religiösa eller poli- tiska ordningen. De känslor som denna konflikt väcker i "världen" tol- kas i sin tur som en bekräftelse på att man själv är utvald. Att uppleva sig förföljd stärker därför tilltron till det egna meningssystemet. Man verkar ofta för värderingar som går emot dem som råder i samhället. Till detta kommer ett etiskt ideal. Stimulantia, sexualitet, matvanor, sömn, alkohol, kropp, nöjen, TV-tittande är ofta noggrant reglerade. Rörelsen är vidare hierarkisk, dvs. kräver ett totalt engagemang och betonar lydnad mer än övertygelse. Man försöker ofta helt styra indi- videns vakna liv. Det finns klara underordningssystem och en klar auktoritär struktur i ledarskapet. Detta är oftast styrt av en enda person. Denne profet uppfattas ha direkt kontakt med den osynliga världen. Just att ledarens makt och inflytande uppfattas som helt omöjlig att ifrågasätta, gör att över- och underordning har en teologisk innebörd och är därför en del av religiositeten. Vad är det som bidrar till dessa gruppers attraktionskraft? Uppen- barligen att de har mycket tydliga och fasta svar, ger medlemmen en skarp och av många efterlängtad identitet. Man får en social sam- manhållning kring en påtaglig uppgift, exempelvis att rädda världen. Man får ett klart mål med sitt liv. Man får andlig kompensation för en eventuell social eller ekonomisk misär: "Vad spelar det för roll att jag inte har arbete eller att ingen bryr sig om vad jag gör eftersom jag ju vet att jag tillhör den lyckliga skara som har sanningen, och som kommer att få belöningen när den stora förändringen kommer." Man får alltså en roll som höjer statusen i ens egna ögon ­ även om den samhälleligt kanske är trivial. Som ett led i en identitetsprövning tycks denna starka roll vara viktig enligt många som är eller har varit med. För andra leder perioder i rörelsen till kränkande underkastelse och en 44 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 känsla av att befinna sig i ett fängelse som ­ om det finns paranoida tendenser hos ledaren och beroendedrag hos medlemmen ­ kan föra med sig stort psykiskt lidande och eventuell sjukdom. Om man går in i ett meningssystem som av många uppfattas som avvikande eller underligt så inträder en mekanism; man ökar sitt reli- giösa engagemang ju mer man ifrågasätts utifrån. Om en person nämli- gen har bränt broar till sina anhöriga och vänner har man en större ten- dens att både svartmåla sitt tidigare liv och att idealisera det liv man lever i gruppen. Slutna rörelser är alltså motståndskraftiga mot föränd- ring just genom att de ger svar på existentiella frågor, höjer individens självtillit och stigmatiserar allt ifrågasättande. Hon ingår i ett begripligt symboliskt universum som sträcker sig långt bortom död och lidande. Om man synbarligen har brutit socialt med vänner och anhöriga och bekänt sig till en föreställningsvärld som för utanförstående verkar främmande och skrämmande, så är trosföreställningen mer resistent än om man anonymt bara funderar på "andliga frågor" och exempelvis är övertygad om astrologi eller om att flygande tefat existerar. Ju mer en person har tagit ett slutligt farväl av sitt tidigare liv och engagerat sig i en avvikande grupp, desto svårare har denne att förneka eller ifråga- sätta sin nya tro. Den sociala skammen, att erkänna att man har fel, eller att man varit andligt "förförd" är en svår upplevelse som man omedvetet värjer sig emot. För att slippa erkänna tendensen till tvivel ökar man sitt engagemang och binds på så sätt än starkare till gruppen. Till detta kommer en kollektivt legitimerad bortträngning av allt ifrågasättande av ledarens makt. Så ses tvivel ibland som tecken på ondska eller på att man är besatt av en förnekelsens ande. Ett sådant ifrågasättande av omvärlden och en total tillit till grupple- daren kan eskaleras och leda till att man agerar ut sin övertygelse. Detta skedde exempelvis i november 1978 när 913 personer dog i Guyanas djungler sannolikt på order av rörelsens ledare, pastor Jim Jones. Hur kommer man in i en sådan rörelse? Ja, predisponerande faktorer tycks vara en oro eller en spänning, ett starkt sökande efter identitet och trygghet. Man identifierar sig som sökare. Samtidigt har man oftast redan en religiös eller teologisk tolkning av sitt problem och ser det inte i termer av psykologi, politik eller samhälle. Så kommer situationsfaktorer: man träffar personer från rörelsen som man bygger upp känslomässiga relationer till. Banden till tidigare familj och vänner tänjs ut eller ifrågasätts. Det enbart verbala bytet till den nya gruppidentiteten ersätts så småningom av den totala konversionen. Detta upplevs som obegripligt och ångestladdat av anhöriga, men uppfattas som konsekvenser av ett frivilligt överlagt val av individen själv. SOU 1998:113 Nya religiösa rörelser ­ en bakgrundsteckning 45 I en del av dessa rörelser finns drag av ideologisk totalism. Så snart en medlem kommit med, eftersträvar man aktiv kontroll av all mänsklig kommunikation. Genom att man ständigt passar på individen, aldrig låter denne vara ensam, inte tillåter insyn och begränsar gruppmed- lemmens kontakter med yttervärlden så avtar efter en period medlem- mens förmåga även till inre kommunikation. Man hindras från efter- tänksamhet och kritisk reflexion. Det kan leda till en polarisering. Det som finns utanför gruppen tvingas man osynliggöra, det är mindre re- ellt. Ett sådant förnekande av omvärlden är ur ett perspektiv ett ratio- nellt sätt att upprätthålla en psykisk balans inne i en totalitär gemen- skap; man förnekar eller svartmålar allt som finns utanför. "Mystisk manipulation" brukar den företeelse kallas när man inom gruppen skapar en föreställning om vissa intensiva upplevelser som sägs komma från en andlig sfär. I själva verket är detta en "planerad spontanitet", en av ledarskiktet dresserad eufori (tungotal, mystiska upplevelser, en kollektiv känsla av lättnad etc.). När sådana upplevelser oväntat eller efterlängtat bryter igenom så erfars de som ett gudomligt ingrepp. Därmed bekräftas medlemmarnas självuppfattning; man är med om något utomvärldsligt. Om man inte längre får/kan ifrågasätta ledaren utan är emotionellt eller socialt inlåst i gruppen leder det till att ens övertygelse blir star- kare. Eftersom man inte kan fly och eftersom man är i underläge så börjar man identifiera sig med dem som man egentligen inte tycker om. Detta har i psykologin benämnts som försvarsmekanismen "identifi- kation med aggressorn". Det klassiska exemplet är när Norrmalms- torgsdramats kidnapparoffer började tala överdrivet väl om sina plå- gare. När journalister fick tillfälle att fråga ut gisslan så idealiserade och berömde de förövarna som de i själva verket var livrädda för. Hur skall man se på "omvändelse" när det gäller dessa grupper? En person som tolkar sitt liv ur ett religiöst perspektiv förnekar eller ring- aktar ibland sitt tidigare: "Förr levde jag i olycka och hade ångest, nu är jag lycklig ­ äntligen har jag funnit meningen." I själva verket kanske vederbörande trivdes rätt bra med sin tillvaro. Gruppen är bärare av ett starkt meningssystem. Men skilda individer kan ha helt olika relationer till den religiösa verklighetsuppfattningen. Barn som växer upp i nyandliga rörelser socialiseras in i ett system, oftast utan protester. Gruppens värden internaliseras och görs då till barnets egna. Det blir deras egendom genom att signifikanta andra be- kräftar deras andliga och moraliska regelsystem. Trosföreställningarna framstår som trovärdiga genom att de sedan lång tid har varit en del av umgänge och socialt liv. En helt annan relation blir det när en ung per- son under en kortare period prövar en religiös livshålling. På åter ett annat sätt blir det när en ensam person med dålig självkänsla attraheras 46 Nya religiösa rörelser - en bakgrundsteckning SOU 1998:113 av en social men auktoritär grupp. Antingen mår denne mycket bra, får en livsmening och vänner och kan därför fungera adekvat eller så tvingas vederbörande efter en period att förneka delar av sig själv. Man känner sig fångad i en fälla och hamnar därför i en kris och kan behöva hjälp och stöd. Anslutningen till en auktoritär rörelse ­ i religiösa termer "omvän- delsen" ­ kan alltså uppfattas som socialisation in i ett nytt menings- system. Men att få saklig kunskap om processerna in i och ut ur dessa rörelser är metodiskt svårt eftersom man bara kan studera dem retro- spektivt. Sådana som är inne i en grupp tenderar att svartmåla sina tidi- gare liv medan de som ­ mer eller mindre traumatiskt ­ har hoppat av en rörelse tenderar att svartmåla perioden inne i gruppen